Matutdelning och sociala matbutiker ökar i Sverige, allt fler söker sig till civilsamhället för att ha råd med näringsriktig mat eller för att rent av kunna äta sig mätta. Samtidigt menar forskare att matpriserna inte är problemet till att människor går hungriga. Makz Bjuggfält undersöker varför matutdelningen ökar i Sverige.
Av Makz Bjuggfält
Det prasslar i papperskassarna i köket i Röda Korsets Hus i Hedemora.
– Nummer trettiotre, ropar Annelie Strömberg och fortsätter: Äter fläsk, två barn, ljust bröd.
Snabbt plockar Gunborg Morén ihop varor från bänken: Mejeri, sallad, en bit kött, någon färdigrätt, två godispåsar och en badring. Sedan är det dags för papperskasse nummer trettiofyra, och så fortsätter det. Vissa dagar ända upp till kasse nummer sjuttiofem.
– Lägg ner en extra bullpåse i kasse tjugotre. De har fyra barn i hushållet. Gunborg Morén och Annelie Strömberg har lärt känna flera av familjerna som söker hjälp hos dem.
Klockan 14 öppnas dörrarna. De som ska hinna med en buss till intilliggande samhällen får sina kassar först. Verksamheter såsom Röda Korsets Hus i Hedemora finns inte på många andra orter i Dalarna och är ett viktigt stöd för många runtomkring.
Arton mil sydost möter Åsa Sandberg upp i Matmissionens butik i Hägersten i södra Stockholm. Matmissionen är en social matkedja som grundades av Stadsmissionen med varor till rabatterade priser som har donerats från dagligvaruhandeln. De ser ett ökande behov av sina insatser och kommer att öppna minst sex nya butiker under året.
– Det är bedrövligt för vi önskar att de här klyftorna som finns i samhället inte fanns. Att det här behovet inte existerade och att dagligvarubranschen och leverantörerna inte behövde slänga sitt överskott, säger Åsa Sandberg, partneransvarig på Matmissionen.
Antalet människor som inte har råd med en varierad och näringsrik kost ökar. Bara hos Matmissionen är antalet medlemmar nu över 25 000 personer över hela landet. Till det kommer också tusentals tillagade måltider inom Stadsmissionens boenden, öppna mötesplatser och andra sociala verksamheter. I den senaste Matrapporten från 2023 beskriver Stadsmissionen hur behovet av akut hjälp inte har varit såhär stort sedan 1990-talets lågkonjunktur.
– Ersättningsnivåerna har inte hängt med de ökade matpriserna. Vi har siffror från 2022 där kostnaderna för en familj som lever i Sverige har ökat med ungefär 10 000 kr men ersättningsnivåerna har ökat med 350 kronor. Det säger sig själv att den ekvationen inte går ihop, säger Åsa Sandberg på Matmissionen.
Ett av kraven för att bli medlem hos Matmissionen är en nettoinkomst som inte överskrider 13622 kronor i månaden, samma summa som Försäkringskassans övre gräns för garantiersättning.
– Barnfamiljer och äldre utgör den största andelen av våra medlemmar, men vi har också ensamhushåll, berättar Åsa Sandberg på Matmissionen.
Denna artikel är låst
Vill du läsa – bli medlem i Ordfront
Är du redan medlem? Logga in på din digitala tidning.
