
Cambridgeforskaren Luke Kemp har studerat människans historia för att få ledtrådar till vår framtid. Han ser tre alternativ: kollaps, ett dystopiskt massövervakningssamhälle – eller omvälvande samhällsförändring med ökad jämlikhet och demokrati.
Av Abigail Sykes
Dagens fossildrivna kapitalism är självmordsbenägen, hävdade Colombias president Gustavo Petro vid en internationell konferens om fossila bränslen i april.
– Det finns en tröghet i maktstrukturen och ekonomin kring denna föråldrade energiform – fossila bränslen – som leder till döden. Det råder ingen tvekan om att denna form av kapital kan begå självmord och dra med sig mänskligheten och [övrigt] liv i fallet, sa han enligt the Guardian.
En som analyserat samhällskollaps i detalj är Luke Kemp, forskare knuten till universitetet i Cambridges Center för studier av existentiell risk. Hans bok Goliath’s curse: the history and future of societal collapse från 2025 kommer i pocket i juni.
I den studerar han stora mängder aktuell data om kollapser under de senaste 5 000 åren, samt om dagens existentiella risker, och drar slutsatser kring de mest troliga framtisvisionerna. Drivkraften var att förstå historien bättre, dels för att kunna göra mer korrekta framtidsscenarier, dels för att hitta rötterna till dagens existentiella kriser, berättar Luke Kemp när vi talas vid genom samtalsappen Signal.
Innan han började skriva boken var han påverkad av filosofen Thomas Hobbes idéer. Utan starka ledare skulle livet vara ensamt, fattigt, eländigt, brutalt och kort, ett allas krig mot alla.
Denna världsbild kom snabbt på skam i arbetet. Forskningen visar tydligt att stenålderns jämlika jägar- och samlarsamhällen inte visade några tecken på krig. För 120 000 år sedan pågick handel och samarbete så långt som mellan östra och västra Afrika. Grottmålningar är ett tecken på att det fanns både tid och lust till kultur. Dessutom motsäger Hobbes idéer sig själva ur ett evolutionärt perspektiv, menar Kenp. Utan samarbete hade Homo sapiens aldrig överlevt.
– Jag var ganska skeptisk till demokrati, och trodde att en upplyst despot skulle vara mer kapabel att möta kriser. Men medan jag arbetade med boken kom jag fram till den motsatta slutsatsen. Mer demokratiska samhällen är generellt mycket bättre på att hantera katastrofer och undvika samhällskollaps, säger Luke Kemp.
Forskningen visar att ojämlikhet är den viktigaste faktorn bakom samhälls-
kollaps. Ojämlikhet leder till ökad korruption, interna konflikter mellan eliter, överutnyttjande av resurser och våld. Ojämlika samhällen är också dåligt rustade för att hantera kriser. När det blir översvämning, torka eller krig värnar eliter sina egna intressen. Det blir dåliga beslut som leder till samhällets undergång. Dessa mekanismer utgör den förbannelse som beskrivs i bokens titel. Ett ojämlikt samhälle bär på fröet till sin egen kollaps.
Begreppet Goliath i bokens titel kommer ifrån en kritisk blick på ordet »civilisation«. Det är en propagandaterm för ett samhälle som bygger på våld och dominans, menar Luke Kemp. Istället myntar han begreppet »Goliaths«, dominanta men sårbara jättar.
– Det är ett slags evolutionär tillbakagång, där vi går ifrån mer jämlika samhällen till att bli mer lika chimpanser och gorillor.
Det är tydligt i boken att ojämlika samhällen är svåra att införa. Jämlika samhällen har många mekanismer för att motverka ojämlikhet. Allt från att skratta åt den som försöker att hävda sig, till att den utesluts från gruppen eller i extrema fall avrättas av kollektivet. När ojämlikheten växte i tidiga stadsliknande samhällen gjorde befolkningen till slut ofta revolt, eller bara lämnade städerna för att åter bli självförsörjande på landsbygden.
För dessa grupper förbättrades livet ofta. Människor brukar bli längre efter en kollaps, ett tecken på ökad hälsa. De som flyttat ifrån städer kunde nu äta mer näringsrik mat, smittas av färre sjukdomar och slapp höga skatter.
Men detta betyder enligt Luke Kemp inte att kollaps alltid är positivt för dem som inte tillhör eliten. Dagens välfärdssamhällen erbjuder en helt annan service och trygghet än tidigare Goliaths.
– Om en stat som Sverige kollapsade skulle det inte nödvändigtvis vara bra för medborgarna.
Ett problem är att dagens rika befolkningar är betydligt mer sårbara än tidigare. Vi är i stor utsträckning beroende av råmaterial och varor från andra delar av världen. Och få av oss kan helt försörja oss på att odla, jaga och samla, även om allt fler gör det som hobby.
– Ju mer energi och avancerad teknik vi använder, desto värre kommer kollapsen troligen att bli. De flesta av oss idag är inte kapabla till självhushållning, och världen kan inte försörja 8 miljarder jägare och samlare.
Luke Kemp beskriver tre olika framtids-scenarier som de mest sannolika utifrån dagens utvecklingslinje.
1. En samhällskollaps är trolig inom årtionden eller århundraden, på grund av exempelvis kärnvapenkrig, pandemier eller klimatkris.
2. Om inget förändras leder dagens kurs mot »Silicon Goliath«, ett massövervakningssamhälle med ökade förmögenhetsklyftor och minskad demokrati.
3. Vi lyckas minska ekonomisk ojämlikhet, utvecklar demokratin och undviker både Goliath och självutplåning.
Just nu jobbar Luke Kemp på nästa bok, där han utforskar scenario två.
– Massövervakning gör att vi redan är på väg mot en värld utan demokratiska protester.
Alternativ tre är dock absolut möjligt, menar han, och ger några historiska exempel som mellankrigstidens Sverige och antikens Aten, även om den senare demokratin senare bara omfattade 10–15 procent av befolkningen.
– Vi har förmågan att klyva atomer och skapa intelligens med hjälp av silikon. Jag ser inga skäl till att vi inte kan begränsa förmögenhetsklyftor och utveckla demokrati i stor skala. Att inte göra det är ett val som vi gör.
I boken ger Luke Kemp flera konkreta förslag för att undvika de största existentiella riskerna. De flesta länder har redan en plan för att uppnå nettonollutsläpp till år 2050. Nedrustning är också möjlig.
– Att göra ekonomin ärligare skulle kunna lösa de flesta risker. En värld där verkliga kostnader för exempelvis hälsan och miljön speglades i priset för olika produkter skulle se väldigt annorlunda ut.
Egentligen finns många av lösningarna redan. Hindret för att införa dem stavas politik, menar Luke Kemp.
– Det vi får höra är att vi inte kan implementera tekniska lösningar på grund av politiska svårigheter. För att komma förbi det behöver vi minska alla slags maktskillnader: när det gäller politik, ekonomi, våldskapital och information.
Hans förslag för att minska ekonomisk ojämlikhet är bland annat progressiva skatter, förmögenhetsskatt samt ett inkomsttak på 10 miljoner amerikanska dollar. Några sätt att främja demokratin kan vara medborgarråd. Luke Kemp ser många exempel på att beslut blir bättre, mer legitima och tar hänsyn till expertkunskaper då.
Hur kan den som läser detta bidra till att motverka en kollaps?
– Engagera dig i demokrati där du kan, om möjligt i ett medborgarråd. Annars i lokala protester, särskilt mot drivkrafter bakom kollaps, som klimatkrisen. De största framgångarna inom allt från sanitet till medborgerliga rättigheter har uppnåtts genom demokrati och protester.
Luke Kemp jämför också med nederländska Rutger Bregmans senaste bok Moral ambition och stiftelsen School for moral ambition, som vill få fler att lönearbeta för en bättre värld. En av rubrikerna i Goliath’s curse lyder »Don’t be a dick«. Rådet är att inte arbeta för aktörer som bidrar till katastrofen, exempelvis fossilbolag, kärnvapentillverkare eller teknikjättar.
– Vi vet att de har motarbetat regleringar och bidrar direkt till problemen. Om du arbetar för dem är du medskyldig.
Hans förhoppning är att bokens läsare får en ny världsbild och börjar ifrågasätta om de hierarkier de ser är legitima.
– Om de inte är legitima, hitta sätt att montera ner dem.
Abigail Sykes är journalist, översättare och workshopledare med fokus på hållbarhet, rättvisa och regenerativ omställning.
Bli medlem och få tidningen gratis här
