
När censuren knackar på i USA tvingas nu journalister att balansera mellan kritik och självcensur för att undvika repressalier. Från Vita husets utestängning av Associated Press till nedstängning av satirprogram är hoten mot press- och yttrandefriheten påtagliga. Mitt i detta växande tryck visade miljoner amerikaner under No Kings-demonstrationerna att frihet inte kan tas för given, den måste återvinnas och utövas.
Text: Rafaela Stålbalk Klose Bilder: Simon Klose
Den 18 oktober 2025 tågade sju miljoner människor, runt om i USA, i No Kings-demonstrationer. Under paroller som Inga kungar (No Kings), Inga tyranner (No Tyrants) och Demokrati inte diktatur (Democracy not Dictatorship), fylldes gatorna av människor som protesterade mot president Donald Trumps växande maktkoncentration och den allt hårdare tonen mot medier, domstolar och oppositionella röster.
Protesterna var kulmen på en utveckling där press- och yttrandefriheten i USA på kort tid pressats tillbaka. En vändpunkt kom i slutet av mars 2025 när Trump förbjöd journalister från nyhetsbyrån Associated Press (AP) tillgång till centrala platser som Vita huset, presidentflygplanet Air Force One och presidentens hem Mar-a-Lago. Förbudet var en följd av AP:s vägran att använda benämningen »Gulf of America« i stället för det etablerade Gulf of Mexico – ett namn som funnits i över 400 år. AP menade att det handlade om att bevara internationellt igenkännbara geografiska namn.
Beslutet att stänga ute AP väckte omfattande kritik och ledde till rättsliga prövningar. Kritiker menade att det var repressalier mot oberoende journalistik och ett hot mot yttrandefriheten. Vita huset hävdade däremot att pressfrihet inte innebär obegränsad tillgång till presidentens utrymmen. En domstol slog senare fast att utestängningen de facto stred mot grundläggande konstitutionella rättigheter.
Många journalister, inklusive jag själv, chockades över att internationell media förvägrades tillträde till platser ämnade för bevakning av presidenten. Om respekterade AP-journalister kunde behandlas så, vad kunde då utländska frilansare vänta sig när de rapporterar kritiskt om administrationen?
Denna artikel är låst
Vill du läsa – bli medlem i Ordfront
Är du redan medlem? Logga in på din digitala tidning.
