Det är inte rimligt att en enskild kommun på egen hand ska ta ansvar för de mänskliga konsekvenserna av Northvoltkonkursen. Det menar Skellefteå kommuns kommunalråd Lorents Burman (S). Men regeringen räcker inte ut en hjälpande hand.
I Skellefteå har kommunen satt in olika insatser för att hjälpa de uppsagda arbetskraftsinvandrarna. Kommunen har bland annat skapat nya anställningar för att ta vara på kompetens som annars skulle gått till spillo – det har även hållits i jobbmatchningsevent och näringslivskontoret har fört dialog med företagen om att sänka språktrösklar för att anställa engelsktalande.
Konkursen verkar ha kommit lika överraskande för värdkommunen som för många av oss andra. Men hade kommunen kunnat förbereda sig bättre inför en eventuell konkurs i och med Northvolts krishistorik?
– Nej… alltså vi har ju aldrig haft insyn i deras ekonomi på det sättet. Vår uppgift har varit att möjliggöra inflytt för alla nya människor som kommit hit i samband med etableringen av fabriken, berättar kommunalrådet Lorents Burman (S). Han fortsätter:
– Den stora utmaningen har varit att vi tvingas bära ansvaret själva och det kunde man aldrig föreställa sig.
Lorents Burman har flera gånger i media upprepat saknaden av stöd från regeringen. Den borde ha gått in med ekonomisk uppbackning för att rädda fabriken och dess tusentals arbetare. Enligt honom är konkursen inte bara kommunens angelägenhet, den drabbar hela nationen.
– Northvolt är norra Europas största industrietablering i efterkrigstiden, vars konkurs vår kommun nu får bära ansvar för. Den här regeringen har varit tydlig med »att vi kan ingenting göra«, åt situationen.
Vad hade regeringen kunnat göra, menar du?
– Säkerställa batteriproduktionen i Sverige och möjliggöra för tredjelandsarbetarna att inte behöva skickas till sina hemländer omedelbart.
Han kritiserar arbetstillståndskraven, som det borde göras undantag från för att kunna behålla den arbetskraft som nu försvinner. Svenskt näringsliv har länge skrikit efter kompetens som saknas inom tillverkningsindustrin.
– Människorna är det stora kapitalvärde som går förlorat i den här konkursen, inte själva fabriken. De har väldigt hög kompetens, och kommer från hela världen. Det finns ingen samlad punkt med så hög kompetens på en och samma plats i hela Europa, som i Skellefteå, säger Lorents Burman.
Den punkten lär nog upplösas med tanke på konkursförvaltaren Mikael Kubus nyhet, en dag efter vårt samtal, om att produktionen av batterierna läggs ner helt sista juni sedan Scania upphört som kund. Ida Rönnblom, på Arbetsförmedlingen i Väst- och Norrbotten, har varit med och drivit stöttande insatser för de personer på Northvolt Ett i Skellefteå som blivit uppsagda Hon framhåller att svaga kunskaper i svenska är många tredjelandmedborgares akilleshäll i jobbsökandet. När Northvolt ansökte om rekonstruktion i höstas, fick Arbetsförmedlingen finansiering från Europeiska Globaliseringsfonden (EGF) för att hjälpa dessa arbetssökande att hitta nya jobb. Medlen har bland annat använts för att erbjuda kortare utbildningar, exempelvis inom yrkessvenska, berättar hon.
Men hinner man lära sig svenska och hitta jobb innan tidsfristen för arbetsvisumet går ut?
– Det är den stora utmaningen. Tiden är problemet när man söker jobb, då många företag även har långa rekryteringsprocesser.
Rönnblom anser att företag måste våga anställa någon som ännu inte behärskar svenska.
– Vi har fört dialog med näringslivet och de företag som har behov av den kompetens som fanns på Northvolt. Men sen har vi också delat information till arbetsgivare om vilket stöd de kan få för att anställa tidigare Northvoltarbetare.
Att matcha tusentals människor och deras kompetenser med nya jobb på så kort tid har skapat en unik situation, framhäver Ida Rönnblom.
– Vi har aldrig mött en sån här konkurs tidigare, inte med så här korta tidsramar.
Petra Eriksson arbetar med relocation (omplacering) på Northvolt i Skellefteå. Hon har varit involverad i att stötta Northvoltarbetarna att söka nya jobb i samband med konkursen.
– Vi har bland annat arrangerat meet-and-match-mässor tillsammans med kommunen och myndigheter och även försökt hjälpa främst den målgrupp som har svårt att hitta jobb, de med arbetstillstånd.
– När vi började varsla i november så kommunicerade vi internt om att bli arbetslös i Sverige och vad det innebär. Det gjorde ju att många gick med i a-kassan. Som arbetsgivare tycker jag att vi gjort mer än vad som är vanligt i en sådan här situation, säger Petra Eriksson.
Har ni något ansvar gentemot de familjer som flyttat hit för löftet om arbete?
– Ja, arbetsgivaren har ju ett ansvar över sina arbetstagare men varje individ har ju ett ansvar över sitt eget liv. Jag själv är ju också uppsagd.
Vad kan man lära sig av Sveriges största konkurs i modern tid. Tillbaka till Lorents Burman (S).
– Det är att vara försiktig med stora etableringar av den här kalibern i Sverige, för om det går dåligt så är den svenska regeringen inte beredd att bidra med hjälp.
Vad skulle du säga till de arbetare som blivit av med sina jobb och tvingas lämna landet?
– Att jag ska göra allt som står i min makt att försöka reformera det svenska löftet, oavsett vilken regeringen vi har framöver.
Vissa har knappt två månader kvar på sitt arbetstillstånd, hur ska du hinna med det?
– Det är svårt, så det får bli framöver kan man snarare säga, men främst så måste staten gå in och hjälpa till.
Daniel Díaz
