Om president Trump ensam sätter sig vid förhandlingsbordet med Vladimir Putin, står inte bara Ukrainas utan Europas frihet på spel, menar Stig Fredrikson, tidigare Moskvakorrespondent och Rysslandskännare. Inget tyder på att Putin är beredd att ge upp sina planer om att göra Ukraina till rysk lydstat, skriver han.
Av Stig Fredrikson
När det fullskaliga angreppet mot Ukraina går in på det fjärde året, ökar spekulationerna om att 2025 kommer att bli det år då striderna upphör. Förklaringen till det är Donald Trumps uttalade målsättning att få slut på kriget. Men vägen till verklig fred för det plågade ukrainska folket är fortfarande mycket lång.
Som den affärsman han är säger Donald Trump att han vill »göra en deal« med Vladimir Putin i Moskva och åstadkomma fred i Ukraina. Men då är det uppenbart att han inte har insett att den ryske presidenten inte tänker avsluta kriget förrän han har uppnått sina mål, att göra slut på Ukraina som självständig stat.
Det finns samtidigt en stor risk att Trump, i sin iver att framstå som fredsmäklare, tvingar på Ukraina en förödmjukande fredsuppgörelse där president Zelenskyj tvingas avstå en stor del av sitt land och där angriparen Putin belönas med att få behålla de regioner som Ryssland hittills har ockuperat.
En sådan lösning kan bli verklighet om president Trump gör allvar av sitt hot att dra in det militära stödet till Ukraina. Utan fortsatta leveranser av amerikanska vapen skulle Ukraina få svårt att stå emot de ryska framryckningarna vid fronten i Donetsk och Luhansk i östra Ukraina.
Det allra största hotet mot Ukrainas framtid som ett fritt land är att de båda stormakterna USA och Ryssland gör upp över huvudet på den ukrainska ledningen. En sådan utveckling skulle bli en hemsk påminnelse om hur det var på det kalla krigets tid.
Denna artikel är låst
Vill du läsa – bli medlem i Ordfront
Är du redan medlem? Logga in på din digitala tidning.
