Flera stora framsteg för urfolksrätten görs i förslaget till en ny inriktning för Svenska kyrkans skogar. Även miljöaspekter tar större plats. Samtidigt möts förslaget av kritik, både från dem som vill göra mer – och dem som tycker att förslaget går för långt och innebär försämrad lönsamhet.
Av Abigail Sykes
Parallellt med att del två av regeringens stora skogsutredning lades fram i slutet av augusti, pågår en intern kamp inom Svenska kyrkan om hur dess skogar ska förvaltas framöver. Resultatet av den heta diskussionen kommer att bli viktig, inte bara för svensk skogsskötsel och naturvård utan inte minst för urfolks rättigheter; Svenska kyrkan är Sveriges femte största förvaltare av skogs. Ytan kyrkan hanterar är omkring 530 000 hektar eller 1,3 procent av Sveriges landareal.
Egentligen har inriktningen varit utstakad sedan länge. Ett försoningsarbete mellan kyrkan och samerna startade på 1990-talet och har bland annat resulterat i den så kallade vitboken från 2016, som 2021 och 2022 följdes av Svenska kyrkans offentliga ursäkter till samerna för historiska övergrepp och diskriminering. Knutna till ursäkten finns åtta åtaganden för större respekt för urfolksrätten. De tre med koppling till markfrågor är att:
• öka kunskapen och medvetenheten om kyrkans historiska relationer och övergrepp mot samerna och konsekvenserna av detta
• öka kunskapen om och respekten för urfolksrättens principer inom Svenska kyrkan och i samhället
• öka samers inflytande och delaktighet i Svenska kyrkan.
– Svenska samernas riksförbund har lyft att försoning, en vitbok eller en ursäkt kan ha ett symboliskt värde, men den har inget reellt värde om man inte idag tittar på hur man agerar, säger Jenny Wik Karlsson, verksamhetschef och förbundsjurist på Sámiid Riikasearvi (Svenska samernas riksförbund, SSR).
Men nu finns förslag på en ändrad skogsförvaltning. I kyrkostyrelsens förslag till kyrkomötet, som hålls 17–19 november, föreslås bland annat:
• att andlig, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet balanseras
• att klimatnytta, biologisk mångfald och social välfärd värnas och främjas
• stärkt respekt för urfolksrätten, där bland annat principen och fritt och informerat förhandssamtycke införs i kyrkans regelverk.
Fritt, informerat förhandssamtycke (free, prior and informed consent, FPIC) är en internationellt fastställd princip som innebär att urfolk ska involveras och få ett reellt inflytande i åtgärder, som till exempel lagstiftning eller exploateringar, som påverkar dem. Inte bara ges möjlighet att delta i processen eller få göra sin röst hörd.
Ursprunget till förslaget är en utredning som kyrkostyrelsen beställde 2021. Direktiven var att se över kyrkans regelverk för att säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning som möjligt och samtidigt säkerställa Svenska kyrkans långsiktiga finansiering.
Denna artikel är låst
Vill du läsa – bli medlem i Ordfront
Är du redan medlem? Logga in på din digitala tidning.
