• Föreningen Ordfront
  • MR-dagarna
  • Demokratiakademin
  • Ordfront Förlag

Ordfront Magasin

En samhälls- och kulturdebatterande tidskrift som är störst i Sverige i sitt slag.

  • Ledare
  • Reportage
  • Krönikor
  • Essä
  • Debatt
  • Kultur
  • Intervju
  • Bli medlem
  • Läs som PDF
  • Reportage
  • Kultur
  • Debatt
  • Essä
  • Ledare
  • Intervju
  • Kontakta oss
  • Bli medlem
  • MR-dagarna
  • Föreningen Ordfront
  • Demokratiakademin

Essä

Motstånd i skuggan av en stövel

Färre än man skulle kunnat hoppas gjorde någon som helst motstånd mot Hitlers nazistregim. Och det motstånd som fanns var ofta illa organiserat och svagt. Henrik Arnstad berättar om den brokiga skara rättrådiga som ändå stod upp mot diktaturen, och den läxa vi kan lära oss av dem.

Av Henrik Arnstad

Eftersom jag studerar Nazityskland och Förintelsen har jag återkommande kontakt med tyska akademiker. Ibland utvecklas kontakten till vänskap och jag blir hembjuden på middag. Bordssamtalen handlar ofta om erfarenheten av nazismen.
Tyskland är ett land som under decennier – sedan krigets slut 1945 – beundransvärt bearbetat, diskuterat och hanterat den enorma historiska skulden. Likväl har mina älskvärda tyska middagsvärdar ofta ett krigstida fotografi framme av en anfader, iförd den tyska Wehrmacht-uniformen. När jag kommenterar fotografiet svarar de:

– Javisst det är farfar (eller morfar eller vem det nu är). Han var värnpliktig soldat och stred i kriget, som de flesta tyska män. Men han hatade Hitler och var antinazist.
Detta är en paradox. Tyskland konfronterar sitt historiska ansvar angående nazismen – samtidigt som landet förefaller befolkat av ättlingar till antinazister. Det hänger inte ihop. Erfarenhet, forskning och biografisk litteratur visar att tyska berättelser om förfäders antinazism generellt är familjelögner, påhittade efter krigsslutet 1945.

År 1996 utkom boken Hitler’s Willing Executioners av den amerikanske forskaren Daniel Goldhagen, som visade hur vanliga hyggliga tyskar snarare än fanatiker utgjorde ryggraden i Förintelsens mordiska barbari. Goldhagen upprörde de tyska sinnena och skapade stor debatt, som ofta var kritisk mot boken. Men faktum kvarstår: Antinazism var ovanligt i Tredje riket.
I Reichstag-valen 1932, som förde Hitler till makten, fick nazistpartiet NSDAP långt över 30 procent av rösterna och blev Tyskland största parti. Mycket nog. Men det påpekas regelbundet att en majoritet av tyskarna (över 60 procent) aldrig röstade på nazisterna.
Mindre uppmärksammat är hur populär Hitler blev efter avvecklingen av demokratin. Åren 1933-1938 vann NSDAP stöd även av »den överväldigande majoriteten av den majoritet som 1932 hade röstat på andra partier«, enligt ett känt citat av författaren Sebastian Haffner. Det har uppskattats att över 90 procent av tyskarna skulle ha röstat på Hitler när hans popularitet toppade 1938, om fria val fortsatt existera.
Visserligen är en sådan uppskattning rena gissningsleken. Men faktum är att Adolf Hitler – ondskan personifierad – möjligen är den mest populäre politiske ledaren i världshistorien. Likväl fanns antinazister i Tredje riket.
Efter kriget blev vissa tyska antinazister berömda moraliska föredömen. Exempelvis aktivisten Sophie Scholl, som avrättades en vårdag 1943, bara 21 år ung. Hennes avskedsord är mycket rörande:
»Det är en ljuvligt solig dag och jag måste dö. Men min död saknar betydelse, om bara genom oss tusentals människor vaknar upp och skrider till handling.«

Sophie Scholl var på många sätt typisk för motståndet mot Hitler. Hon var en av Hitlers många nazistiska barnaktivister, när hon som 12-åring gick med i flickornas motsvarighet till Hitlerjugend: Bund Deutscher Mädel. Sophie Scholls omvändning till antinazist 1937 skedde inte utifrån storpolitiska överväganden utan på det personliga planet, när regimen grep släktingar och vänner. Det väckte Sophie Scholls avsky. Som universitetsstudent i München gick hon med i motståndsgruppen »Vita Rosen« och greps när hon spred antinazistiska flygblad. Hennes aktivism var naiv, amatörmässig och utgjorde inget egentligt hot mot det nazistiska styret, förutom på en viktig punkt:

Hon existerade.

LÄS HELA ARTIKELN

Visst var det intressant?

Som medlem i föreningen Ordfront stödjer du det fria ordet och får det oberoende Ordfront magasin direkt i brevlådan. Du skapar också förutsättningar för föreningens påverkans- och informationsarbete kring mänskliga rättigheter och demokrati.

Bli medlem nu

Publicerad 28 november, 2020

Trackbacks

  1. Motstånd i skuggan av en stövel – tricorder media skriver:
    23 december, 2020 kl. 15:18

    […] magasins specialutgåva 2020 har undertiteln ”böcker om motstånd” och Henrik Arnstad skriver en längre essä om motståndet mot regimen i Nazityskland […]

Nytt nummer ute nu

Ordfront magasin 2021
i pappersform hos medlem
Nr 1 27 februari
Nr 2 9 maj
Nr 3 12 juni
Nr 4 26 september
Nr 5 28 november

Tycker du om det du läser?

Bli medlem i föreningen Ordfront och få Ordfront Magasin hem i brevlådan!

Som medlem i föreningen skapar du förutsättningar för föreningens påverkans- och informationsarbete kring mänskliga rättigheter och demokrati.


Ta reda på mer!

Ordfront magasin digitalt

Nu kan du äntligen läsa Ordfront Magasin digitalt. Billigare och smidigare - få tidningen direkt i plattan, telefonen eller datorn!

Ett års medlemskap kostar bara 31 kr i månaden eller 21 kr för dig som är under 25 år!

Föredrar du att betala hela årsmedlemskapet på en gång så kostar det 375 kr (ord.pris 490 kr), eller 250 kr för dig under 25 år
(ord.pris 290 kr).

Läs mer här

Äldre texter

  • »Allmänheten har förts bakom ljuset av industrins intresseorganisationer«

    1 december, 2020
    Det svenska skogsbruket står vid ett vägskäl, menar skogsbruksexperten Mikael …
  • Mörkläggning pågår – inte

    29 november, 2020
    Att Sveriges agerande under Andra världskriget på något sätt skulle …
  • Motståndets komik och komiskt motstånd

    27 november, 2020
    För att fullt ut angripa maktens dumhet och dumhetens makt …
  • Ställa om, inte tilbaka

    14 oktober, 2020
    Oljan och kolet sinar just nu. Vi måste göra allt …
  • Henrik Arnstad och Johan Berggren om myter och Södermalm

    13 oktober, 2020
    Watch this video on YouTube Visst var det intressant? Som …

Det här är Ordfront magasins sida på nätet. Artiklar ur papperstidningen, kommentarer från redaktionen och nyheter om magasinet och Ordfront. Redaktionen ansvarar för allt innehåll på sidan. Ansvarig utgivare: Johan Berggren.

Ordfront magasin är en samhälls- och kulturdebatterande tidskrift som är störst i Sverige i sitt slag. Den utkommer med sex nummer per år.

På www.ordfront.se kan du bli medlem och därmed prenumerant. Tidningen ägs av medlemsföreningen Ordfront. Läs mer om föreningen och dess verksamhet på www.ordfront.se

Postadress
Box 63 09
102 35 Stockholm

Besöksadress
Föreningen Ordfront
Karlbergsvägen 66 A
113 35 Stockholm

Kontakt chefredaktör
johan.berggren@ordfront.se

Redaktionen
Tel: 08-121 500 53

Medlemsservice
Email: medlem@ordfront.se

Allmänna frågor
Har du allmänna frågor angående Föreningen Ordfront eller Ordfront magasin.
info@ordfront.se

Tel: 08- 12 15 00 51

Vi besvarar inte frågor gällande Ordfront Förlag. Eftersom vi är ett litet kansli kan vårt svar ibland dröja något.

Ordfront magasin – kom med!

 

Bli medlem i föreningen Ordfront och få Ordfront magasin hem i brevlådan!

Som medlem i föreningen skapar du förutsättningar för föreningens påverkans- och informationsarbete kring mänskliga rättigheter och demokrati.

 

Den här webbplatsen använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du detta.