DE STRÄNGARE ASYLLAGARNA skapar inte ro och ordning. Tvärtom. Lagarna från juli 2016 hindrar inte flyktingar att ta sig till Sverige. De motverkar aktivt integration. De skapar kaos i mottagningen, och på skolor. De driver folk under jorden i en växande papperslös sektor. Allt lidande deras brutalitet orsakar, är till ingen nytta alls.

Jag har en känsla av att det råder en stor missuppfattning bland svensk allmänhet – att de nya, strängare, för att inte säga obarmhärtiga, asyllagarna som infördes i Sverige vid midsommar 2016 ändå har gjort så att den stora flyktingvågen till landet minskat till en hanterlig liten ström. Detta stämmer inte alls. I juli 2016 hade knappt 15 000 personer sökt asyl i Sverige det året. Siffrorna från hösten 2015 hade minskat rejält för länge sedan. Redan i februari 2016 var antalet nere på lätthanterliga 2-3 000 personer i månaden.

Detta på grund av att hela EU reagerade för att minska flyktingströmmarna. I och för sig på ett egoistiskt sätt: man stängde gränser, skar av vägar in i unionen, man kom överens med Turkiet om att stoppa folk redan där. (Man gjorde alltså ingenting åt till exempel kriget i Syrien). Vågen blev en rännil. Då, som någon slags debil sengångare, slog svenska riksdagen till.
För de brutala lagarna infördes ändå, de som fick Åsa Romson att gråta när hon tillkännagjorde dem. Stackars Åsa. Men hennes tårar blev inte de sista.

Socialdemokraternas och Miljöpartiets hårda asyllagar (ja, smaka på det » Socialdemokraternas och Miljöpartiets hårda asyllagar«) stipulerar många »skärpningar« vars huvudsyfte tror jag var att verka avskräckande, göra Sverige mindre attraktivt (alltså en sorts PR-trick). Som att uppehållstillstånd i huvudsak ges som tillfälligt och inte permanent. Som att det blivit svårt eller omöjligt att ta sina anhöriga till Sverige när man väl fått uppehållstillstånd. Som att bedömningen av vem som var barn eller inte blivit hårdare. Vi införde också  att människor som inte kunde försörja sig ekonomiskt när deras tillfälliga uppehållstillstånd gick ut, riskerar utvisning. (Som om man var mindre hotad för att man fått jobb?)

Lagbuketten luktar Sverigedemokratisk propaganda lång väg. Herrar Löfven och Fridolin tänkte antagligen blidka någon slags opinion de skönjde därute, för inte kan någon av dem tyckt det här var åtgärder som skulle leda till någonting gott rent praktiskt? Lagarna leder inte bara till brutal behandling och lidande bland samhällets svagaste.

De krossar också den integration och anpassning till Sverige som alla annars säger är önskvärd. Folk med erkända skyddskäl fårinte ta hit sina nära. Hur etablerar man då en normal vardag? Folk med skyddskäl får ändå inte vara säkra på att få stanna mer än 13 månader, eller ett par år – hur mycket svårare blir det inte då att starta livet på nytt? Värst är det för de unga killarna från Afghanistan, hazarerna. Barn som bott i åratal i Sverige blir godtyckligt bedömda som vuxna och ska skickas att lida och dö i ett land där det inte finns skuggan av en chans till en framtid.

De begår självmord, fyra stycken hittills i år, i förtvivlan. Blodet är på lagstiftarnas händer. Tydligen var det viktigare att ge fascisterna som använde ordet »skäggbarn« rätt än att skydda barns liv. Lagarna försvårar samhällets dagliga arbete: vittnesmålen från de människor som arbetar i flyktingmottagning, skolor, kommuner och psykiatrin är många, och enstämmiga, och desperata. Med de nya lagarna går det inte att få folk att känna sig trygga och lita på systemet. Förtvivlan, rymningar, motivationslöshet griper runt sig. Och folk går under jorden. Det är en hård tillvaro, men bättre än att dö i slummen i Kabul.

Uppåt 50 000 personer lever som papperslösa i Sverige. En laglös och brutal tillvaro utanför och bredvid det trygga svenska rättssamhället. Många av dem är unga som fått avslag på asylsökan med de nya lagarna. Som på detta vis bidrar till att skapa detta laglösa parallellsamhälle. När väl den här sortens brutalitet är införd i ett samhälle, har den en tendens att stanna kvar, och växa. Vilken är nästa grupp att hämtas utan att vi protesterar?

Fotnot: Moderaterna och Sverigedemokraterna vill permanenta de tillfälliga (treåriga) asyllagarna från 21 juli 2016

Denna artikel är ledare i Ordfront magasin 2 2017