De som engagerar sig i inflytande över resurserna där de bor får makt. Makt att rädda en skola, en lanthandel – eller att minska storföretagens inflytande. Det kallas lokalekonomi, och växer i Sverige.
Av Abigail Sykes
Docksta i Ångermanland är kanske Sveriges främsta exempel på vad det kan innebära att folk tar makt över sin lokalekonomi. Det började på 1990-talet med att bordtennisklubbens aktiebolag räddade den lokala skofabriken från nedläggning. Därefter köpte aktiebolaget sådant som skidliften, äldreboendet, byskolan och hyresrätter. Tack vare bygdens aktieägare kunde verksamheterna drivas vidare och så småningom köpas tillbaka av de som arbetade i dem.
Sedan dess har aktiebolaget i Docksta inspirerat liknande satsningar runt om i Sverige, till exempel Stjärnsunds bygde-bolag i Dalarna där Ylva Lundkvist Fridh arbetar ideellt som VD. Hon är även samordnare för lokalekonomi på Hela Sverige ska leva och projektledare för Lokalekonomidagarna och vd för Mikrofonden Sverige. Hon leder dessutom kurser i lokalekonomi på Färnebo folkhögskola.
Ylva Lundkvist Fridh utgår gärna ifrån den klassiska definitionen av ekonomi som hushållande med begränsade resurser. Lokalekonomi är när detta sker inom ens hembygd eller lokalsamhälle. Det skrivs samman för att markera att det är ett ämne som kan studeras, på samma sätt som nationalekonomi eller företagsekonomi.
· helasverige.se (Välj Vem är du? – Vår digitala bokhylla – Lokalekonomi)
· lokalekonomi.helasverige.se lokalekonomidagarna.se
· Strategi för lokalt gemensamt välståndsbygge, som presenterar lokalekonomi och verktyg som Täpp till läckagen, LM3, Preston-modellen, Rekonomi och LEA
· friametoder.se
· besokenbank.se
· Boken Local is our future eller filmen Lyckans ekonomi av Helena Norberg-Hodge
Författaren och aktivisten Helena Norberg-Hodge använder liknelsen att den globala ekonomin har gjort våra armar så långa att vi inte längre ser vad våra händer gör. Om ett lokalt företag använde barnarbete eller hällde kemikalier i ån skulle det väcka ilska och ingen skulle köpa deras kläder. Men när ett företag gör samma sak i ett annat land känner vi kanske inte till det och köper deras tröjor ändå.
– Lokalekonomi gör produktionen synlig för oss och gör det möjligt för oss att ta ett socialt och ekologiskt ansvar, säger Ylva Lundkvist Fridh.
För en lokal producent behövs kanske varken märkningar eller certifieringar eftersom kunderna bor nära, och kan komma på besök och själva ta reda på hur anställda, djur och natur behandlas.
Ylva Lundkvist Fridh ser det ekonomiska systemet som samhällets sätt att förvalta naturen – och vill förbättra det med verkligt demokratiska metoder.
– Ska man skapa en hållbar ekonomi är det viktigt att människor är delaktiga, och att det görs på en skala där människor kan utöva inflytande.
Hon ser även arbetet för levande lokala ekonomier som ett sätt att återskapa gemenskap och ansvarskänslan för »allmänningar«, resurser som ägs eller nyttjas gemensamt.
– När vi börjar tala med varandra om vår lokala ekonomi återskapas ett »vi« som en gemensam kraft för förändring.
Dessutom ger arbetet med lokalekonomi konkreta resultat. Ylva Lundkvist Fridh jämför med det internationella nätverket Attac och dess ganska tröstlösa kamp för att införa en så kallad Tobinskatt på alla internationella valutatransaktioner.
– Det finns en risk för en känsla av maktlöshet när man inte känner att man kan förändra något. Det som är underbart när man jobbar med lokalekonomi är att man i sitt lokalsamhälle kan se att man skapar ett annat sätt att hushålla med jorden och människor.
- Att stötta lokala aktörer framför stora företag och kedjor generellt kan gynna både ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet där du bor.
- Är du själv företagare kan du börja med att engagera dig i lokala företagarföreningar och –nätverk där ni kan stärka varandra.
- Är du intresserad av hållbar matproduktion kan du gå med i ett lokalt andelsjordbruk, eller vara med och starta ett.
- Kanske säljer matbutiken där du bor äpplen som har odlats i Frankrike, vaxats i Sydafrika och sedan fraktats till Sverige, medan det ligger äpplen och ruttnar i trädgårdarna runt hörnet. Varför inte starta ett företag eller ett ideellt initiativ som tar vara på den lokala frukten?
- Om du idag är kund i en av storbankerna kan du kolla upp Byt bank/Besök en bank för stöd i att byta till en lokal eller kooperativ bank, eller engagera dig i rörelsen för att byta bank.
- Finns det privat eller offentlig service i ditt lokalsamhälle som riskerar att läggas ner, som en lanthandel eller ett äldreboende? Kanske kan ni starta ett lokalt kooperativ som kan driva verksamheten vidare?
- Starta en studiecirkel! Runt 100 bygder har använt ett material för lokalekonomisk analys, LEA, från friametoder.se för att kartlägga lokala resurser, köpkraft och ekonomiska flöden med hjälp av statistik från Statistiska centralbyrån. Många bygder dräneras på resurser. Det går att möta genom att bli mer självförsörjande eller att göra handelsbalansen mer jämnare. Bor du i en större stad kan du titta på din stadsdel eller ditt kvarter.
- Ladda ner rapporten »Strategi för lokalt gemensamt välståndsbygge« gratis från helasverige.se för fler användbara verktyg, eller »Handbok i lokal finansiering« för tips om hur du kan finansiera lokala initiativ med lokala resurser, utan att ta lån eller söka EU-bidrag.
- Om det finns en lokal valuta där du bor, använd/utveckla den, eller överväg att starta en. Du kan också prova så kallad gåvoekonomi.
- Det är tillåtet för kommuner att ta sociala hänsyn i sina upphandlingar inom EU:s upphandlingslagstiftning. De kan samarbeta med lokala kooperativ, bygdebolag eller andelsjordbruk i partnerskap eller långsiktiga kontrakt för att gynna sådana initiativ.
- Dagens politiska system missgynnar små lokala producenter medan multinationella företag gynnas av exempelvis rådande handelsavtal. Här kan du kräva politisk förändring.
Källa: Ylva Lundkvist Fridh
Abigail Sykes är frilansande journalist, lärare och översättare med fokus på omställningen till ett hållbart samhälle.
Fotnot: Ylva Lundkvist Fridh har varit projektledare för böckerna Omställningsrörelsen och Omställningshandboken där Abigail Sykes var redaktör respektive översättare. Abigail Sykes har även korrekturläst Ylva Lundkvist Fridhs rapport Strategi för lokalt gemensamt välståndsbygge.
Läs hela artikeln
Som medlem i föreningen Ordfront stödjer du det fria ordet och får det oberoende Ordfront magasin direkt i brevlådan. Du skapar också förutsättningar för föreningens påverkans- och informationsarbete kring mänskliga rättigheter och demokrati.
