Men är jättesatsningarna på grön teknik hållbara?
Av Arne Müller
»Fossilfritt stål«, batteritillverkning, vindkraftparker, vätgasbaserad konstgödsel – de senaste åren har en rad industriprojekt i jätteformat presenterats i norra Sverige. En gemensam nämnare är kopplingen till klimatomställningen.
Det ser ut som om att norra Sveriges naturresurser kan ge ett nytt uppsving för en landsända som länge kämpat i motvind och samtidigt bidra rejält till den nödvändiga utsläppsminskningen.
Men det finns en hake. Eller – flera hakar. Behovet av elkraft till de nya industrierna är enormt. Var ska den tas ifrån? Liksom efterfrågan på råvaror. Räcker de?
För att inte tala om arbetskraft. Den som redan finns i Norrland kommer inte att räcka. Och var ska de nyinflyttade bo? Så kan man fortsätta. Det verkar inte finnas någon övergripande plan.
Går ekvationen egentligen ihop?
Det står två sedan länge övergivna lador ute på kalhygget. Någon gång har det bedrivits jordbruk här ute i skogen några kilometer utanför Boden. Det är tyst i det vintriga landskapet. Bara då och då passerar en bil förbi på den smala landsvägen. Inget skvallrar om att området om bara ett halvår ska förvandlas till en 200 hektar stor byggarbetsplats. Om några år ska det stå ett stålverk här, som ska producera stål med en ny metod. Kolet ska ersättas med vätgas, vilket kraftigt minskar koldioxidutsläppen.
För Boden innebär företaget H2 Green Steels planer en osannolik scenförändring. De senaste årtiondena har det blåst motvind för kommunen. Länssjukhuset flyttades från Boden till Sunderbyn utanför Luleå, i slutet av 1990-talet. Några år senare lades två av regementena ned. Hårda slag mot det som varit kommunens basnäringar under lång tid. Befolkningen minskade under 15 år. Ett omfattande flyktingmottagande och en stor arbetspendling till Luleå har någorlunda stabiliserat läget på senare år.
»Det här är det största som hänt Boden sedan Bodens fästning byggdes på tidigt 1900-tal. Det förändrar Boden och Norrbotten för all framtid«, sa kommunalrådet Claes Nordmark, S, när beskedet om investeringen offentliggjordes i början av 2021.
Nu har det gått ett år och nyheten har hunnit sjunka in hos invånarna. Glädjen och förhoppningarna är stora bland bodensarna.
Rune Lundberg är ute och sopar bort det tunna snölagret som lagt sig under natten. Han bor i Norra Svartbyn, bostadsområdet som är närmsta granne med det planerade stålverket.
– Vi som bor här är inte emot planerna. Själv tycker jag att det är jättebra att det byggs ett stålverk, säger han.
Roger Wikström som bor i Södra Svartbyn har stora förhoppningar på de möjligheter som vätgasen ger.
–Det är bara positivt med stålverksetableringen ur alla synvinklar för Bodens utveckling. Vätgasen är nyckeln till omställningen till fossilfri energi och ett hållbart samhälle.
Bodens kommun skulle kunna bli till ett pilotprojekt i Sverige för vätgasdrift. Målbilden skulle kunna vara att vätgas från stålverket försörjer mackarna i Boden, där samtliga fordon med bränslecellsteknik till exempel traktorer, personbilar, lastbilar och bussar skulle kunna tanka, konstaterar han.
Caféet Opalen är en mötesplats. Här fikas det och pratas om stort och smått. I det gänget med äldre män som trängt ihop sig kring ett bord råder ingen tvekan.
– Skriv att vi alla är för stålverket.
– Stålverket anställer 1500 personer och sedan kommer det att bli några 1000 jobb till hos andra företag. Det innebär att Boden kommer att få 5000 till 6000 fler invånare, säger Urban Ek.
Det finns förstås de som tvivlar också.
– Nog är jag lite skeptisk. Det ska gå från noll till en jättestor industri i Svartbyn, säger Ann-Christin Vikström som tillsammans med Britt Nilsson sitter vid ett fönsterbord längst in i cafélokalen.
– Just nu är känslan att inget händer. Jag undrar också vem är det som ska finansiera alla investeringar som krävs kring stålverket, som järnvägen och vägen som ska byggas, säger Britt Nilsson.
Kommunen har börjat planera för tillväxt.
– Bodens befolkning ska öka från 28000 idag till strax under 33000 2030. Vi räknar med att det kommer att behövas 3200 nya bostäder, konstaterar kommunchefen Mats Berg.
H2 Green Steels satsning på ett helt nytt fossilsnålt stålverk i Boden är bara en i en rad industrisatsningar i jätteformat som under de senaste åren har presenterats i norra Sverige. En gemensam nämnare är att de har kopplingar till klimatomställningen.
• I Skellefteå pågår bygget av företaget Northvolts batterifabrik. Minst 3000 personer kommer att jobba i fabriken när den står färdig i mitten på 20-talet. I anslutning till batterifabriken planeras också en återvinningsanläggning som ska täcka halva råvarubehovet 2030.
• Utvecklingen av den vätgasbaserade metoden för stålindustrin startades inom Hybritprojektet, ett samarbete mellan SSAB, LKAB och Vattenfall. Det ledde fram till att LKAB i november 2020 meddelade att hela produktionen ska ställas om till den nya metoden. Det innebär att bolaget i framtiden kommer att leverera järnsvamp, det vill säga rent järn, till stålverk. Totalt räknar bolaget med att investera upp till 400 miljarder kronor under de närmaste 20 åren.
- En annan del i LKABs nya strategi är att börja ta tillvara de värdefulla ämnen som finns i gruvavfallet. Man räknar på sikt med att utvinna 30 procent av dagens behov av sällsynta jordartsmetaller inom EU och fem gånger Sveriges behov av fosfor, dessutom ska fluor och gips utvinnas.
- Spanska företaget Fertiberia meddelade under 2021 att de planerar att bygga en vätgasbaserad konstgödselfabrik i Norrbotten. 500 personer beräknas få arbete vid anläggningen.
- Sedan tio år pågår bygget av Europas största vindkraftpark, Markbygden, utanför Piteå. På senare år har tempot i projektet ökat. Totalt tillåter tillståndet att det byggs 1101 vindkraftverk på en yta av 450 kvadratkilometer. Detta är det största av en rad stora vindkraftsprojekt som byggts eller planeras i norra Sverige.
Detta är bara de största av de nya industrisatsningarna. Ett tiotal nya gruvor med koppling till industrisatsningarna är aktuella. Det görs satsningar inom biobränsletillverkning och det kommer att behövas stora investeringar i elnätet och när det gäller järnväg och vägar.
Sammanlagt handlar det om väldiga summor som ska investeras. Handelskammaren har försökt sig på att summera planerna. Resultatet blev att åtminstone 700 miljarder kommer att investeras enbart i Norrbotten fram till 2040. Räknar man på området från Gävle och norrut passeras 1000 miljarder med god marginal.
Peter Larsson, den samordnare regeringen tillsatt för investeringarna i norr, räknar med att det kommer att behövas ytterligare 100 000 invånare i Norrbotten och Västerbotten år 2035 för att tillgodose de växande arbetskraftsbehoven. En väldig förändring för län där befolkningsökningen varit liten och koncentrerad till Umeå och Luleå under de senaste 50 åren.
Även storleken på de vinster för klimatomställningen som utlovas är av dimensioner långt utöver det vanliga.
Northvolt räknar med att minska utsläppen från batteritillverkningen med 80 procent jämfört med tillverkning där elen produceras med kol. Fabriken i Skellefteå kommer att kunna förse ungefär en miljon normalstora elbilar årligen med batterier när den är fullt utbyggd.
Denna artikel är låst
Vill du läsa – bli medlem i Ordfront
Är du redan medlem? Hör av dig till medlem@ordfront.se
