Åtalen mot Sean Binder och Sara Mardini är en del i en större och generell trend mot strängare officiell hållning mot flyktinghjälpare i en rad EU-länder som utgör yttre gräns av unionen. I Italien och Spanien har lagar genom åren införts successivt som först försvårat, sedan i allt praktiskt omöjliggjort räddningsfartyg för båtflyktingar att operera från hamnar i länderna.

Att de grekiska öarna är en konfliktyta för detta är välkänt, liksom vattnen mellan Nordafrika och Sicilien och södra Spanien. Med policyn att minska ”pull-faktorer” har grekiska, italienska och spanska myndigheter kriminaliserat en rad handlingar som flyktinghjälpare inte kan undgå att utföra. De kallas ”människosmugglare”, som om de utförde sin gärning i profitsyfte.

Till och med flyktingarna själva kan bli anklagade för brottet människosmuggling. 2021 dömdes en somalisk 27-årig man till 146 års fängelse i Grekland – trots att hans medpassagerare alla intygade att han bara tagit över rodret och styrt båten i land efter det att de turkiska människosmugglarna som tagit betalt av flyktingarna lämnat farkosten till sitt öde i en annan båt.

Det pågår en dragkamp mellan EU centralt och gränsmedlemsländerna skulle man kunna säga. 2014 kapsejsade en liten båt med flyktingar utanför den grekiska ön Farmakonisi. Elva afghaner, av dem var åtta barn, drunknade. De 16 överlevande vittnade alla om att de blivit utsatta för en så kallad ”push back”, något som EU:s medelhavsgränsländers kustbevakning satsar allt mer på. De prejar båtar med flyktingar och tvingar eller bogserar dem åt det håll de kom ifrån.

Här gick push-backen snett och flyktingbåten sjönk. Men en grekisk domstol fann en 21-årig syrier ombord skyldig till skeppsbrottet och dömde honom till 145 års fängelse. Efter överklagan mildrade en högre domstol straffet och försatte honom på fri fot. Men det slutade inte där. Fem frivilligorganisationer drev fallet till European Court of Human Rights, som i juli 2022 kom fram till att det var Grekland som bar ansvaret för den kapsejsade farkosten, och de spillda människoliven, då de genom sin push-back-aktion brutit mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter.

Nu i januari 2023 vädjar EU-kommissionären med ansvar för inrikesfrågor, Ylva Johansson, till medlemsländerna om att ”göra det kristallklart i sina nationella lagar att humanitär hjälp inte är kriminaliserad”. Kommissionären vädjar av en anledning: övergreppen och nöden ökar för de flyktingar som försöker ta sig över EU:s gränser.

Flera rapporter kommer in från Kroatiens gräns, om våldsanvändning mot asylsökande, som ibland vistas i tillfälliga läger utanför Kroatiens hårdbevakade gräns. Liknande tragiska scener utspelar sig även närmare Sverige: Belarus har lockat till sig flyktingar från Mellanöstern och med löften om att det går att komma in i EU-länderna Polen och Lettland. Men dessa vägrar inte bara ta emot flyktingarna, utan intar en järnhård hållning och förbjuder till och med sina egna medborgare att ge dessa humanitär hjälp.

Lettiska åklagarmyndigheten väckte 13 januari 2023 åtal mot Ieva Raubisko, som leder organisationen Gribu Palidzet Belgiem (Jag vill hjälpa flyktingar). Just nu pågår alltså ett tragiskt ställningskrig i det tysta på gränsen mellan Belarus och Lettland, där diktaturen Belarus testar EU-medlemsstaten med flyktingar som vapen: och EU-staten klarar inte av testet särskilt väl. Minst en flykting har dukat under i kylan och de svåra förhållandena.

Källor:

http://www.infomigrants.net/en/post/46298/charged-with-saving-migrants-lives–rescuers-facing-criminal-prosecution

https://balkaninsight.com/2022/07/07/greece-was-condemned-by-the-european-court-of-human-rights-for-violating-human-rights-concerning-the-sinking-of-a-migrant-boat-in-2014/

https://www.infomigrants.net/en/post/32248/greece-migrant-accused-of-smuggling-sentenced-to-146-years-in-prison

Johan Berggren är chefredaktör för Ordfront magasin