Det kommer stunder då man behöver få överblick. Har tiden kommit då mänskliga rättigheter har kommit till vägs ände?
Mänskliga rättigheter och FN föddes i ett benådat ögonblick då mänsklighetens gemensamma erfarenheter samlades till en kraftfull slutsats: FN:s stadga om aldrig mera krig, Deklarationen om mänskliga rättigheter.
Men inställningen till allas lika värde och rättigheter var kluven. Den sydafrikanska apartheidregimen var emot eftersom svarta av dem inte sågs som människor. Sovjet med lydstater hävdade att staten hade rättigheterna, medborgarna skyldigheter (samma argument har Kina senare fört fram).
Historien parades med olycksbådande erfarenheter. Andra världskrigets massförstörelse blev en militär tradition som stormakterna bar vidare. Straffrihet från krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten för segrarstaterna skapade ett slags prejudikat för stormakterna att undanhålla sig internationell rättvisa i årtionden framöver.
Till de hoppingivande erfarenheterna hör motståndsrörelsen ANC under apartheidtidens Sydafrika som var först med att tillämpa FN:s deklaration om mänskliga rättigheter i sin kamp för de svartas frihet.
USA, som var tongivande i framtagandet av de universella mänskliga rättigheterna, har fortsatt att kräva straffrihet för sina makthavare och soldater. I Vietnamkriget, världens längsta bombkrig, dödades 5 miljoner civila. USA ställdes aldrig till svars för massmordet. När filosofen Bertrand Russell tog initiativ till en tribunal där USA:s krigsförbrytelser skulle granskas kallade Olof Palme det en fars och Tage Erlander förmådde tribunalen att inte komma till Sverige. Istället genomfördes folktribunalen i Roskilde i Danmark. Russeltribunalens slutsatser – om än inte juridiskt bindande – fann USA skyldigt enligt alla åtalspunkter, bland annat för folkmord, användningen av förbjudna vapen, och våld, och dödande av fångar i såväl Vietnam som i Laos and Kambodja.
När stadgan till den permanenta internationella brottmålsdomstolen, ICC, antogs vid en Diplomatisk konferens i Rom 1998 röstade 120 stater för, 7 stater röstade emot däribland USA, Kina, Israel, Ryssland och Irak. USA:s val att inte acceptera stadgan och att inte heller senare ansluta sig till domstolen, går i strid med landets tidigare inställning till krigsförbrytartribunaler som Nürnberg, Jugoslavien och Rwanda där USA varit inflytelserikt för deras tillblivelse. USA gillar inte att ICC:s åklagare ges rätt att på eget bevåg starta utredningar om krigsbrott eller att amerikanska medborgare kan ställas inför domstolen trots att USA inte accepterat dess jurisdiktion. Ungefär på liknande sätt har till exempel Ryssland och Kina resonerat. Stater som på olika sätt varit inblandade i några av de mest blodiga krigen i världen. Som permanenta medlemmar av FN:s säkerhetsråd kan de var och en blockera förslag om att domstolen ska utreda brott begångna i sina egna eller allierades stater som inte heller är medlemmar i ICC. Och därmed effektivt undgå internationell rättvisa.
Efter att Sydafrika anklagat Israel för folkmord beslöt FN:s domstol ICJ den 26 januari 2024 att Israel måste vidta »omedelbara och effektiva« åtgärder för att släppa in humanitärt stöd i Gaza. Men sedan dess har människor börjat dö av undernäring och mer än en halv miljon människor är på gränsen att svälta. Israel obstruerar mot domstolens beslut att omedelbart upphöra med fientligheterna mot Gaza. Istället reagerade regeringen med utökade bombningar.
Israel har fört ett vidrigt datastyrt bombkrig mot palestinier genom massövervakningsprogram som identifierar måltavlor efter hur sannolikt det är att de är Hamas-anhängare kombinerat med dataprogrammet Where is Daddy? som lokaliserar var personer bor och dit en bomb styrs.
Inget är givet och oföränderligt. USA som tog initiativ till FN blev en banerförare för krig och militarism som konfliktlösningsmetoden framför andra. Israel förvandlades från att vara en tillflykt för offer för judeutrotningen under nazismen till en stat präglad av apartheid och folkmord mot palestinierna. Israel hade under lång tid goda förbindelser med apartheidregimen i Sydafrika. Idag vilar landets sympatier med palestinierna.
När ICC:s åklagare Karim Khan förklarade att han kan komma att åtala både ledare från Hamas och från Israel för brott begångna på Hamasstyrda områden resulterade det i ett politiskt jordskalv i såväl senaten som Vita Huset, och ilska i det israeliska krigskabinettet. Netanyahu som tillsammans med försvarsminister Yoav Gallant kan bli föremål för åtal och en internationell arresteringsorder dundrade »Hur vågar du jämföra Israel med Hamas?« Den 24 april fick Karim Khan, den nuvarande åklagaren vid ICC, ett brev från 12 republikanska senatorer med lydelsen: »Om du går vidare med de åtgärder du antytt kommer vi att stoppa allt stöd till ICC från USA, införa sanktioner mot anställda på ICC och hindra dig och din familj från tillträde till USA … Du har varnats.«
Palestina har, till skillnad från Israel, anslutit sig till ICC. Enligt rapporter från The Guardian och den palestinsk-israeliska +972 Magazine har Israels säkerhetstjänst Mossad tidigare hotat Fatou Bensouda, ICC:s f.d. åklagare och hennes familj. Bensouda hade då, med stöd av domstolen, förklarat att även palestinska områden som ockuperas av Israel eller av bosättare, faller inom domstolens jurisdiktion. Nyligen har +972 Magazine avslöjat att Israel i nästan ett decennium hemligt övervakat och smädat personal vid ICC och palestinska människorättsorganisationer för att ifrågasätta eller utreda anklagelser om israeliska krigsförbrytelser.
Om USA vidtar åtgärder för att förhindra ICC från att pröva brott begångna i Palestina, så är det bara en fortsättning på ett agerande som startade med Donald Trump. Under Trumps tid som president införde han inreseförbud och sanktioner, bland annat frysta tillgångar, mot Bensouda när åklagaren startade en utredning om krigsförbrytelser begångna i Afghanistan – vilket hade omfattat gärningar begångna av amerikanska medborgare. Bidenadministrationen hävde de flesta sanktioner 2021 eftersom de då ansågs vara olämpliga och ineffektiva. Istället ville utrikesminister Anthony Blinken se ett närmare samarbete med ICC. Men USA står fast vid sin uppfattning att domstolen inte ska pröva medborgare från länder som inte är medlemmar av Romstadgan. Som USA och Israel.
Norge, Irland och Spanien har nyligen erkänt staten Palestina. Det gjorde Sverige som första EU-land 2014. Endast 5 länder i Västeuropa har erkänt Palestina, men tre fjärdedelar av alla länder i världen. Den fattiga världen står på Palestinas sida. När Palestina önskade bli en fullvärdig medlem av FN tidigare i år röstade 143 stater för – bland annat Frankrike, Norge, Irland och Spanien, 9 röstade emot och 25 avstod, däribland Sverige och Finland.
Konflikterna i världen var 2023 fler än på över 70 år. I de allra flesta fall handlar det om inbördeskrig eller interna konflikter, påeldade av internationell vapenhandel och ekonomiska intressen. Idag står en stor del av mänsklighetens hopp till palestiniernas och ukrainarnas kamp för frihet och tron att mänskliga rättigheter har en framtid. Men om Israel segrar med USA:s hjälp, och om Ryssland vinner över Ukraina med Kinas hjälp, går mänskligheten en mörk framtid till mötes.
Traditionen att konflikter skall lösas militärt är mänsklighetens dödsdrog. FN:s rättssystem och mänskliga rättigheter riskerar att bryta samman. Världen har kantrat i och med Gaza. Flera av länderna i den rika och i egna ögon humana västvärlden stödjer Israels rätt till självförsvar även när det utvecklats till ett öppet folkmord. Aldrig har det varit viktigare att arbeta för mänskliga rättigheter.
Leif Ericsson
Tycker du om vad du läser? Journalistik är inte gratis.
Stöd oss och bli medlem i Ordfront
