Svenska statens hantering av de minderåriga afghanska hazarer som sökte asyl i Sverige åren 2015-2018 kom att bli märklig och grym. Tusentals ensamkommande unga gick i åratal i väntan på asylbeslut. Efter gymnasieutbildningar och etablerade liv med anställningar fick de avslag och besked om utvisning. Cirka 6000 sökte sig då till Frankrike. Rafaela Stålbalk ger den franska synen på den ett svenskt MR-haveri.
– Trots alla svårigheter kände många att det var befriande att komma till Frankrike. De kände framtidshopp, säger den svensk-baserade franska journalisten Anne-Françoise Hivert, som är korrespondent för tidningen Le Monde. Hon täcker nyheter i de nordiska länderna och följer noga utvecklingen kring de svenska afghanernas situation i Frankrike.
De svenska afghanerna som hon pratar om är unga flyktingar som först kom till Sverige men sedan tvingades vidare till Frankrike. Majoriteten tillhör den grupp som kom till Sverige för att söka asyl. Under 2015 sökte mer än 23 000 ensamkommande afghanska minderåriga asyl i Sverige, vilket gjorde Sverige till det land i Europa som tog emot flest ensamkommande minderåriga. Hälften av dessa, främst tonårspojkar, var hazarer från Iran som utsatts för långvarig diskriminering i Afghanistan.
– I Sverige pratade man mycket om »de ensamkommande barnen« under 2015, 2016 och 2017, och enligt min upplevelse blev dessa pojkar syndabockar för samhällets alla problem, menar Anne-Françoise Hivert.
För fransk media har hon skrivit om de ensamkommande afghanska minderåriga asylsökande i Sverige samt följderna av de skärpta migrationsreglerna 2016, vilket ledde till att antalet asylsökande minskade drastiskt. Strikta åldersbedömningar och förändrade lagar resulterade i att många afghanska minderåriga utvisades eller klassades som vuxna, och därmed fick sina ansökningar avslagna efter långa väntetider. För dessa människor som redan bar på djupa trauman, blev avvisningarna ytterligare ett trauma som blev svåra att hantera och under den perioden rapporterades om barn och unga som valde att ta sina liv hellre än att utvisas till Afghanistan.
I slutet av 2016 hölls flera manifestationer runt om i Sverige mot utvisningar av ensamkommande barn. Många afghaner, inklusive asylsökande barnfamiljer, såg ingen annan utväg än att flytta vidare till andra EU-länder för att söka asyl på nytt.
Frankrike blev ett attraktivt alternativ eftersom landet, förutom Italien, hade beviljat flest uppehållstillstånd till afghanska flyktingar. Nästan åtta av tio afghaner fick ett positivt asylbesked i första instans i Frankrike, jämfört med färre än tre av tio i Sverige. Denna skillnad beror på hur de två länderna bedömer situationen i Afghanistan. I Frankrike ser den franska asyldomstolen ett större behov av skydd för den förföljda shiamuslimska minoriteten hazarer än vad Sverige gör. I Sverige anses det inte vara tillräckligt att enbart vara hazar för att ha rätt till skydd, medan Frankrike delvis har en annan tolkning. Domstolen där är också mer fristående från övriga myndigheter, som har att foga sig efter dess beslut.
– Många av dem som lämnar Sverige för Frankrike nu var de som kom till Sverige 2015. Och många av dem jag har träffat har arbetat eller utbildat sig i Sverige. De har ofta fått tillfälliga uppehållstillstånd med löftet om att om de gjorde allting rätt, skulle de kanske få permanent uppehålls-tillstånd i framtiden, säger Anne-Françoise Hivert.
Men så blev det inte.
I januari 2017 började man se allt fler unga svenska afghaner resa till Frankrike. Många fick hjälp från svenska vänner, stödfamiljer, lärare och klasskamrater som samlade pengar för biljetter och uppehälle.
– I början befinner sig de flesta som kommer till Frankrike i en svår situation. De pratar inte språket och många hamnar kanske på gatan. Men eftersom de levt i limbo i Sverige i nästan tio år, kan det vara befriande att komma till Frankrike eftersom de vet att andra där har lyckats få asyl och kunnat börja ett nytt liv, förklarar
Anne-Françoise Hivert.
Denna artikel är låst
Vill du läsa – bli medlem i Ordfront
Är du redan medlem? Logga in på din digitala tidning.