Studier av materialet i det nyligen öppnade Allmänna säkerhetstjänstens arkiv visar att fler svenskar än man tidigare trott åkte till Spanien för att slåss på republikens och arbetarrörelsens sida mot fascismen.

Artikel ur Ordfront magasin 1. 2017.

Som Jan-Erik Pettersson skrev i Ordfront magasins decembernummer är historien om det Spanska inbördeskriget sammanvävd med vittnesmålen från de frivilliga kombattanterna i de internationella brigaderna. Det handlar då inte bara om de berömda vittnesmålen, som George Orwells Hyllning till Katalonien, utan även från de mindre kända, som gestaltats i hundratals böcker, filmer och avhandlingar, men också i muntlig tradering och privata brev.

Dessa historier är en omistlig del av den internationella arbetarrörelsen. Och den svenska. I arbetarrörelsens arkiv finns idag 45 volymer historiskt källmaterial från och om Spanska inbördeskriget. Dessutom finns flera privata samlingar, och Utrikesdepartementets arkiv.

Ändå är inte historieskrivningen fullkomlig. I böckerna slutar historierna inte sällan när de sista svenskarna hämtas från de franska koncentrationslägren 1939. De kvarlämnade Spanska krigsflyktingarna och deras öden i koncentrationslägret Mauthausen blir aldrig en del av den svenska historien om Spanska inbördeskriget.

Likaså är det med hemtransporten 1939 som UD slutar kategorisera personhandlingar som en del av Spanska inbördeskriget. Men de frivilliga fanns kvar och de väckte stort intresse hos den då nybildade Allmänna säkerhetstjänsten, föregångaren till Säpo, vars verksamhet varit mer eller mindre hemlighetsstämplad fram till 2012. Men med öppnade arkiv framkommer nya rön om de spanienfrivilliga.

Samtidigt som tiotusentals människor i arbetarrörelsen hyllade de frivilliga vid hemkomsten, inledde Allmänna säkerhetstjänsten ett omfattande övervakningsprojekt med syftet att katalogisera och övervaka samtliga svenska frivilliga som slagits för republiken. Talande är att det 20-tal personer som slagits mot republiken inte övervakades.

Med hjälp av bland annat husrannsakningar och direkt övervakning skapade Allmänna säkerhetstjänsten ett register, som idag är öppet för läsning och forskning. I detta framgår att säkerhetstjänsten noterar partiaktivitet, tidningsprenumerationer och engagemang. De noterar huruvida de frivilliga genomgått partisanträning i Spanien, och de noterar vidare civilstånd, privata kontakter och relationer. De skriver upp om de frivilliga lider av krigsskador och med ett stundtals märkbart förakt från polisens sida kan vi läsa hur flera av de före detta frivilliga lider av svåra alkoholproblem. Arkivet berättar också var de tidigare frivilliga bodde, och ger en unik möjlighet att se vad som hände med många av de som i tjugoårsåldern lämnade hem och familj för att kämpa för den slutgiltiga segern över fascismen.

Det mest häpnadsväckande är dock antalet frivilliga som återfinns i säkerhetstjänstens arkiv: 659 personer. Detta är en betydligt högre siffra än vad som brukar nämnas. I sammanhanget bör påpekas att Allmänna säkerhetstjänsten inte intresserade sig för de som deltagit i inbördeskriget som sjukpersonal, utan endast av de som deltagit i strid i Spanien, vilket tyder på att den sammanlagda siffran spanien-frivilliga kan vara ännu högre.

Det är svårt att bekräfta alla namn med hundraprocentig säkerhet, men arkivet indikerar helt klart en stor ökning av det antal på 500-550 personer som brukar anges om de svenska spanienfrivilliga. Ur en historisk forskningssynpunkt är detta anmärkningsvärt. Att så många människor tidigare inte räknats, tyder klart på att den svenska delen av Spanska inbördeskriget fortfarande har ogranskade sidor.  Att det kunde ha funnits fler än 550 svenskar i Spanien har det redan innan Allmänna säkerhetstjänstens arkiv offentliggjordes funnits tecken på. Olika källor har kompletterat varandra och i dagsläget pågår därför ett omfattande identifieringsarbete av Björn Wallebom, sekreterare i Svenska Spanienfrivilligas Vänner. Ett projekt som ämnar att för en gångs skull fastställa och bekräfta alla de som kämpade mot Franco. Projektet inleddes utan Allmänna säkerhetstjänstens arkiv och hur många det slutligen landar på går inte i dagsläget att säga, men att antalet kommer räknas upp är tämligen säkert.

Idag har vi inte längre kvar någon av de svenska frivilliga i det Spanska inbördeskriget i livet. Vi får försöka minnas de hundratals personer som slogs i tron om att en seger i Spanien skulle betyda en världsomspännande seger mot fascismen. Det finns rikt källmaterial som kan hjälpa oss i detta värv.

________________________________________________________________________________

Zeth Isaksson är student i historia vid Uppsala universitet.