Oljejätten Chevron försöker krossa advokaten som vann mot dem 2011. Men Steven Donziger ger sig inte. Ett alltmer uppmärksammat rättsfall avslöjar utvinningsindustrins smutsiga juridiska vendetta-metoder.
Av: Adam Karls Johansson och Leo Konstenius
2011 förlorade oljejätten Chevron ett stort miljömål i Ecuador. De har inte betalat ett öre av skadeståndet. Istället har de lagt miljarder på att aggressivt gå efter dem som satte sig upp emot oljebolaget. Framförallt riktar Chevron in sig på advokaten Steven Donziger, som ledde målet mot dem.
Steven Donziger har i skrivande stund suttit över 600 dagar i husarrest med elektronisk fotboja. Han ledde mellan åren 1993 och 2011 skadeståndstalan mot oljeföretaget Chevron i fallet som beskrivits som »Amazonas Tjernobyl«. Efter en utdragen rättsprocess dömdes Chevron att betala mångmiljardbelopp för skadorna de åsamkat människor och miljö. Men de har lagt pengarna på att slå tillbaka istället, med alla tricks som USA:s lagar tillåter.
När vi ringer upp Steven Donziger för ett videosamtal har världen tillämpat social distansering i över ett år. Donzigers isolering är av ett annat slag. Det är förmiddag i New York och bakom advokaten skymtar en abstrakt tavla i blått, och fulla bokhyllor. Han befinner sig i sitt hem, som också är hans fängelse.
I över 600 dagar har Steven Donziger suttit inlåst i sin lägenhet i New York. Han har blivit fråntagen sitt pass och kan inte resa, hans advokatlicens är indragen, så han kan inte utöva sitt yrke. Han har blivit stämd på 60 miljarder dollar, och på hans fotled sitter en svart dosa som följer varenda steg han tar.
– Min fjortonåriga son ser ständigt sin far med en svart fotboja. Jag sover, äter och badar med den på. Den piper och väcker oss om natten. Jag har storebror fäst på kroppen. Det är precis så psykiskt påfrestande som den är designad att vara, berättar Steven Donziger.
Under perioden 1964-1992 borrade Chevrons dotterbolag Texaco efter olja på flera platser i den ecuadorianska delen av Amazonas regnskogar. Rapporter från bland annat Amazon Watch visar att Texaco spillt råolja och dumpat avfall direkt i öppna gropar. Genom att strunta i standard för avfallshantering sparade företaget uppskattningsvis 3 dollar per fat olja de producerade, vilket blir totalt cirka 5 miljarder dollar under åren de var verksamma.
Advokaten Steven Donziger deltog i en delegation av läkare, forskare och advokater som under några dagar i april 1993 åkte till regionen med utsläppen i Ecuador för att bedöma situationen:
– Det kändes fruktansvärt att se skadorna, mitt i regnskogen stötte vi på enorma sjöar av olja på marken. Människor som levt i harmoni med naturen gick barfota i oljespill. Det var uppenbart att det inte gick att undkomma föroreningarna, människor andades förorenad luft, fick i sig skadliga ämnen via maten de åt och vattnet som de drack. Ett ekosystem som bara några år tidigare varit orört, var nu förgiftat.
Senare samma år är Donziger en del av det juridiska team som i New York lämnar in en stämningsansökan mot oljebolaget. Detta blir början på en utdragen rättsprocess. När Chevron köper upp Texaco år 2001 kräver de att rättegången ska flyttas till värdlandet Ecuador.
Där fastslås, efter rättsliga inspektioner av de 94 utvinningsplatserna, att utsläppen vida överskrider lagliga gränsvärden. Enligt uppgifter från Amazon Watch har företaget uppskattningsvis dumpat 68 miljarder liter giftigt spillvatten samt 65 miljoner liter råolja i naturen. Vattenprover visar på höga nivåer av tungmetaller som kopplas samman till en kraftigt ökad förekomst av cancer, missfall och missbildningar hos lokalbefolkningen. Urfolksgrupper har förlorat 95 procent av sina förfäders mark och deras livsvillkor har försämrats drastiskt till följd av Chevrons utsläpp. En urfolksgrupp vid namn Tetetés har helt försvunnit.
Efter en nästan 20 år rättslig kamp kantad av överklaganden och förhalning av rättsprocessen döms Chevron 2011 i högsta instans i Ecuador, till att som ansvariga för utsläppen betala 9,5 miljarder dollar i skadestånd. Steven Donziger representerar då 30 000 människor: lantbrukare och ecuadorianska urfolk.
Skadeståndet Chevron dömdes till hade kunnat gå till sjukvård av de som drabbats av föroreningarna, samt till att försöka sanera naturen som än idag inte återhämtat sig. Men istället för att erkänna domen hävdar oljebolaget att de är utsatta för en smutskastningskampanj från motståndarsidan.
Istället för att betala, går de till motangrepp. De hotar målsägande med livslånga rättstvister om de försöker kräva ut pengarna, ger sig på konsulter, advokater och aktivistorganisationer som varit delaktiga i fallet. Särskilt utsatt blir Steven Donziger. Läckta interna dokument från Chevron visar på en uttalad strategi som går ut på att demonisera Donziger.
– De ville attackera oss på grund av våra framgångar, och framför allt mig, för att jag hade en ledande roll i att organisera försvarsteamet, samla in pengar och i kontakterna med medierna, förklarar Steven Donziger. Jag var den drivande kraften bakom fallet och Chevron räknade som så att om de attackerade mig skulle de kanske kunna undvika att betala vad de var skyldiga det ecuadorianska folket.
2011 i New York stämmer Chevron Steven Donziger på häpnadsväckande 60 miljarder dollar. De har ett vittne som hävdar att Donziger mutat den ecuadorianska domaren i fallet.
Vittnesmålet har avvisats som bevis av 29 olika domare i Ecuador och Kanada, men i New York accepteras utsagan av domare Lewis Kaplan, tidigare jurist för tobaksindustrin. Enligt Donziger var vittnesmålet en bluff:
– Chevrons vittne hade coachats i 53 dagar inför sitt falska vittnesmål. Senare har han själv erkänt att han ljög upprepade gånger i rätten. Men domare Kaplan använder ändå hans vittnesmål för att hävda att jag fick igenom domslutet i Ecuador med hjälp av otillåtna metoder, säger Donziger i vårt videosamtal.
Domare Lewis Kaplan har åtalat Donziger utan jury, något som är unikt för den här typen av fall i USA. Kaplan ålägger Donziger att betala för rättegångskostnader samt att han ska överlämna sin dator och telefon. När han överklagar detta med hänvisning till att de innehåller intern klientinformation som skyddas av advokatsekretessen, väcker domare Kaplan straffrättsligt åtal mot Donziger och sätter honom i husarrest. Han har nu varit inlåst i sitt hem i över 600 dagar i väntan på rättegång.
– Jag gjorde mitt jobb som advokat och försvarade mina klienters intressen i Ecuador, säger Donziger. Och då låste han in mig, det är olagligt. Han tilldelade sedan översynen av fallet till en domare som är medlem i Federalist Society, en företagsvänlig grupp i USA vars huvudsakliga finansiär är Chevron. Åtalet avslogs av en vanlig federal åklagare, så Kaplan lät istället en privat juristbyrå åtala mig utan att avslöja att denna firma hade Chevron som klient och starka finansiella band till olje- och gasindustrin. Och domare Kaplan har egna investeringar i Chevron. Så de överordnade domarna är finansiellt bundna till Chevron, sittande domaren Loretta Preska har finansiella band till Chevron, och åklagaren har finansiella band till Chevron, sammanfattar Donziger.
– Det är på grund av detta jag säger att jag faktiskt är politisk fånge hos storföretaget. Jag åtalas helt inom storföretagens maktsfär, det är farligt, skrämmande, och som jag ser det, olagligt.
Donziger är åtalad för ett »misdemeanor«-brott, en förseelse. Vid fällande dom riskerar han ett maxstraff på 180 dagar i fängelse – en tredjedel av den tid han redan hållits i husarrest. Steven Donziger är besviken på politikerna i USA som gärna pratar om mänskliga rättigheter i andra delar av världen men blundar för det som sker på deras egen bakgård:
– De folkvalda politikerna i USA är helt tysta. Det gör mig väldigt upprörd. Chevron har enormt stort inflytande och enormt med pengar. De använder den makten för att tysta kongressmedlemmar. Andra länder kritiseras ofta för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, en pågår just nu, här. Det borde höjas röster från Kongressen om den kränkning som sker här, på amerikansk mark, mitt på Manhattan.
De senaste veckorna verkar Donziger ha hörsammats. Den 27 april skrev sex kongressledamöter under på ett brev till det amerikanska justitiedepartementet. De efterfrågar att Steven Donzigers fall ska granskas. Av de som skrivit på brevet finns bland annat Alexandra Ocasio-Cortez och Rashida Tlaib som skriver följande på Twitter: »Attorneys working on behalf of victims of #humanrightviolations *most not* be criminalized. @thejusticedept, please act«.
Människorättsjuristen Parul Sharma har under sitt yrkesliv jobbat för regeringen med Agenda 2030, och för flertalet storbolag med frågor som rör mänskliga rättigheter och antikorruption. Hon är väl insatt i fallet, både när det gäller utsläppen i Amazonas och det juridiska efterspelet som drabbat Steven Donziger. Enligt henne finns det inget som tyder på att Chevron inte bär ansvaret för de skador utsläppen i Ecuador orsakat. Domen mot Chevron bygger på ett gediget underlag av inspektioner, tester och vittnesmål. Fallet har prövats i högsta instans både i Ecuador och Kanada och resulterat i en fällande dom.
/FAKTARUTA
Enligt färska siffror från Fair Finance Guide har fem miljoner svenskar sina pensionspengar i Chevron. Där sjunde AP fonden sticker ut med investeringar på totalt 2,179 miljarder svenska kronor i bolaget, även tredje AP-fonden har innehav på 49 miljoner kronor. Första, andra och tredje AP-fonden är alla utan innehav i Chevron.
Även flera svenska banker har investeringar och där är det istället Länsförsäkringar som sticker ut med totalt 201 miljoner svenska kronor. Nordea och Danske Bank har 61 respektive 50 miljoner i innehav och Handelsbanken har en miljon i innehav.
Skandia, Swedbank och SEB har har inga investeringar i Chevron.
Istället håller hon med Steven Donziger om att det juridiska efterspelet är en hämndaktion och del av Chevrons taktik för att förhala domen mot företaget. Chevrons ansträngningar för att undvika att betala visar enligt Parul Sharma även på hur rädda de är för att fallet skulle bli vägvisande för liknande fall världen över både historiskt och i framtiden:
– Chevron använder sig av skrämseltaktik mot alla som går emot dem och strävar också efter att försätta sina motståndare i konkurs. Att ett så extremt mäktigt bolag kan förhala rättvisa på det här sättet som man gjort, hur man gentemot en person i det här fallet Steven Donziger anlitar tusentals jurister från 60 olika advokatbyråer visar på hur rädda man är för den här typen av domslut. Hela utvinningsindustrin är livrädd för den här typen av domar.
Hon lyfter vidare att det som pågår i Amazonas påverkar hela klimatfrågan och den biologiska mångfalden. Hon hoppas att fallet tas upp i den amerikanska Kongressen, då Chevron är ett amerikanskt bolag.
– Ska utvinningsindustrin få fortsätta på det här sättet som de gör idag? frågar Parul Sharma retoriskt. Ska vi fortsätta blunda för de enorma skadorna som företag utsätter världen och miljön för? Var går gränsen för vad bolag som Chevron kan slippa undan med när deras fall prövas i ett annat land? Det som händer i Amazonas är en global fråga.
Enligt Parul Sharma bryter behandling av Steven Donziger mot de mänskliga rättigheterna:
– Genom att få honom dömd till husarrest och att han blivit av med sin advokatlicens är hans möjlighet till frihet och arbete inskränkt, Stevens mänskliga rättigheter har nekats. Det är bekräftat.
Parul Sharma är orolig över vilka signaler fallet sänder ut till andra som kämpar för miljön, och frågar sig om det är något vi kommer se mer av i framtiden:
– Chevron har visat att de inte bara är klimatvidriga utan även att det är ett otäckt och ondskefullt företag som skickar ut signaler till människorätts- och miljöförsvarare att de inte ska stå upp mot bolag som Chevron, för då kan de bli av med hela sitt liv som Donziger.
Men New York advokatens öde går inte världen tyst förbi. Kraven på att Steven Donzigers ska släppas fri blir allt fler och starkare. Förutom organisationer som Amnesty International har bland annat 55 Nobelpristagare (av dem 10 Fredspristagare), i ett öppet brev krävt att Donziger ska släppas fri. Miljörörelsen tänker inte låta sin advokat krossas i tystnad. Greta Thunberg skriver på Twitter: »The true face of Chevron and Big oil. Watch and Share. #FreeDonziger«. För Steven Donziger betyder stödet han får från Greta Thunberg och andra mycket:
– Jag kan inte säga hur mycket jag uppskattade den tweeten, och hennes stöd, säger Donziger. Hon är en modig tjej, och jag har väldigt stor respekt för henne. Hon har ett enormt inflytande, säger Donziger som vidare berättar att studenter från flera juristutbildningar i USA har genomfört en bojkott till stöd för honom.
Genom att i upprop ta avstånd från den stora privata juristfirma som är inblandad i åtalet mot Donziger tar studenterna tydligt parti i frågan trots att ställningstagandet kan innebära att de går miste om en potentiell framtida arbetsgivare.
– Det är väldigt stort, studenter visar ledarskap och står upp mot en advokatbyrå som skulle kunnat bli deras arbetsgivare i framtiden. Men det visar också på omfattningen av den moraliska kollapsen i vad de gör mot mig. Det är egentligen inte så svårt att se, nivån av korruption är så hög att den är uppenbar. När domaren får rätt att utse en åklagare och det finns hundratals neutrala, opartiska, opåverkade tidigare federala åklagare i New York som han hade kunnat ge fallet till, varför utser han då den som arbetar på Chevrons advokatbyrå? Det är korrupt, det är fel.
Det är nu 28 år sedan Steven Donziger tog sig an fallet mot Chevron. Det utdragna rättsliga efterspelet har varit förödande för honom och hans familj. Han väljer att se på sin situation ur ett större perspektiv, att det han råkat ut för är en konsekvens av det fantastiska han har varit en del i att åstadkomma:
– De prövningar jag och min familj tvingas utstå är kanske priset vi betalar för att ge den större frågan mer uppmärksamhet. Folket i Ecuador vann målet, det här händer just för att vi nådde den framgången, för att de vann och att Chevron hölls ansvariga. Det som sker är inte för att vi gjort fel, utan för att vi lyckades.
Steven Donziger tycker att det amerikanska rättsväsendet har svikit honom. Samtidigt vill han påpeka att många som sätter sig upp mot utvinningsindustrin drabbas av konsekvenser på en helt annan nivå:
– Det finns många runtom i världen som arbetar för miljörättvisa vars öde är värre än mitt. Folk blir mördade, fängslade i åratal. Jag känner solidaritet med dem, vi för samma kamp. Samtidigt som jag inte förväntade mig att detta kunde hända en advokat i USA.
Donziger representeras av den legendariska advokaten Martin Garbus, som tidigare bland andra företrätt Nelson Mandela. Garbus yrkar på att det “hämndlystna och partiska” fallet mot Donziger ska läggas ner, då det orkestreras av Chevron och oljebolagets advokatbyrå Seward & Kissel. Den 10 maj ska Donzigers fall upp i rätten men han hoppas att det amerikanska justitiedepartementet ska ingripa innan dess då han menar på att det inte finns någon chans för honom att få en rättvis rättegång. Trots det känner han stor tillförsikt inför framtiden.
– De har anlitat 60 juristfirmor och 2000 advokater, säger Steven Donziger. Det är makalöst. Ärligt talat är det på sätt och vis också smickrande. Det är smickrande att det vårt team har åstadkommit varit så lyckat att en fossil jätte som Chevron måste spendera mellan två och tre miljarder dollar på jurister som ska stoppa oss. Och vi har praktiskt taget inte ett öre. Men vi har sanningen på vår sida, avslutar Steven Donziger.
Vi har sökt Chevron för en kommentar via telefon och mejl. När detta nummer går i tryck har vi ännu inte fått något svar.
Adam Karls Johansson Före detta elitskidåkare med internationella meriter, nu spretig egenföretagare inom media med erfarenhet av raggare, oljeledningskonflikter och Greta Thunberg. Skriver med jämna mellanrum för Dalarnas Tidningar om allt ifrån bortsprungna hundar till kvinnliga pionjärer i fäders spår. Föredrar vilda vargar framför bortsprungna hundar vilket kan vara en kontroversiell åsikt i Dalarna.
Leo Konstenius är journalist och filmarbetare med stort intresse för dokumentärt berättande. Har tidigare arbetat många år inom äldreomsorg och studerat psykologi och socialantropologi vid Stockholms Universitet.