Av Karin Fridell Anter
2015: 163 000 människor söker asyl i Sverige, 51 300 syrier och 41 600 personer med afghanskt medborgarskap. »Afghanerna« har ofta levt som flyktingar i Pakistan eller Iran.
Drygt 35 000 registreras som ensamkommande barn. Av dem 23 000 »afghaner«.
Inledningsvis välkomnas flyktingar av Sveriges, men den 24 november 2015 presenterades en ändring till det strängare.
2016: Antalet asylsökande i Sverige är tillbaka på tidigare nivåer, cirka 30 000. En ny, »tillfällig«, strängare migrationslag antas av riksdagen sommaren 2016. Den gäller retroaktivt, Tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel i stället för som tidigare permanenta.
Ansökningar från syriska medborgare behandlas först. En del hann få permanenta uppehållstillstånd innan den tillfälliga lagen trädde i kraft. Övriga syrier får tillfälliga uppehållstillstånd med god möjlighet till förlängning – men utan rätt till familjeåterförening. 92 procent av syrierna får någon sorts uppehållstillstånd. Samma gäller för de drygt 7 200 eritreanerna från 2015.
De afghanska medborgarnas fall anses svårbedömda och prövas senare. Därmed bedöms nästan alla afghaner efter den strängare lagen. Om deras ansökningar skulle prövats mot lagen som gällde när de anlände, skulle många av dem kunnat få asyl som »övrigt skyddsbehövande«. De som registrerades som ensamkommande barn hade kunnat få uppehållstillstånd på grund av »särskilt ömmande omständigheter.« De flestas uppehållstillstånd skulle ha varit permanenta.
Så blir det inte. Knappt hälften av afghanerna får uppehålls-tillstånd. Den retroaktiva lagen är som skräddarsydd mot denna grupp.
När ensamkommande barn har blivit vuxna kan de utvisas utan ordnat mottagande. Nästan 4 000 afghanska ensamkommande barn hinner fylla 18 år under de år som går innan svenskt asylbeslut fattas. Av dem har endast 14 procent fått bifall i första instans. Ytterligare 10 000 får sin ålder uppskriven av Migrationsverket, med eller utan så kallad medicinsk åldersbedömning. Av dem får 8 procent bifall.
2017: En kritiserad »gymnasielag« antas. Den omfattar bara ett par hundra unga.
2018: En ny »gymnasielag« ger cirka 7500 unga ensamkommande som studerar i Sverige tillfälliga uppehållstillstånd. Kravet på stadig försörjning efter examen gör att många senare förlorar möjligheten till permanent uppehållstillstånd. Ungefär 8 000 afghanska ensamkommande omfattas inte av lagen på grund av hårda krav, »fel« ankomstdatum, väntetid och ålder. Alla har vid avslag levt och rotat sig under flera år i Sverige.
Många av dessa lever idag papperslöst i Sverige, några hundra har tvingats resa till Afghanistan och flera tusen har flytt vidare till andra europeiska länder, framför allt Frankrike, Om där en ny asylansökan går igenom finns i Frankrike en bättre chans att få stanna. Några sitter inlåsta i väntan på avvisning.
2019: den tillfälliga lagen förlängs.
2020: Antalet asylsökande i Sverige är rekordlågt: 13 000 personer.
2021: riksdagen röstar om en ny, långsiktig, migrationslag: av allt att döma kommer den i stort sett att permanenta den tillfälliga lagen från 2016.
Idag lever uppskattningsvis 8 000 afghanska medborgare i Sverige utan uppehållstillstånd. Förutom de ensamkommande unga är många av dessa barnfamiljer. Ungefär 1000 ensam-kommande barn kommer att bli utvisningsbara när de fyller 18 år. Ytterligare tusentals riskerar utvisning om de inte får jobb enligt gymnasielagen.
