På uppslagen som följer kan du läsa granskningar av olika områden där svensk asylhantering är allt annat än rättssäker. Bakom det hela ligger en konstant mening och vilja att ge avslag, menar Karin Fridell Anter. Migrationsverket tar sig rätten till tolkningsföreträde, och domstolarna godkänner detta. Utan politiskt stöd från regeringen skulle detta inte kunna fortgå.
Av Karin Fridell Anter
Rättssäkerhet och rättvis bedömning i svensk asylhantering är numera bara tomma ord. Migrationsverket och domstolarna verkar ha en bakomliggande strävan att ge avslag. Dubbla måttstockar är praxis i ett system där allt kan vändas mot den asylsökande.
Stycket med de uppenbart felaktiga årtalen finns i ett brev från migrationsdomstolen. En felskrivning? Ja, en av många. När en myndighet skriver fel årtal eller namn, eller utvisar en person till fel land, så förklaras det med »den mänskliga faktorn« och i bästa fall utförs en rättning . Men om en asylsökande eller hens juridiska ombud gör en miss så kan den inte rättas, utan tas på största allvar och kan påverka den sökandes hela framtid.
Saknar giltiga ID-handlingar
I medierna nämns ofta att unga afghanska asylsökande saknar giltiga ID- handlingar, och det antyds att de gjort sig av med sina papper för att kunna hävda att de är minderåriga. Men många har levt papperslöst i hela sitt liv, och andra har förlorat sina papper under flykten. Även de som har ID-papper misstänkliggörs genom ett cirkelresonemang, där Migrationsverket dömer ur deras papper som ogiltiga just för att de är afghanska.
Migrationsverkets land- och omvärldsanalys (Lifos) skriver i en rapport att folkbokföringen i Afghanistan är bristfällig och att många afghanska medborgare saknar ID-handlingar. Den vanligaste ID-handlingen, tazkiran, kan vara utformad på olika sätt och innehåller normalt inte efternamn, eftersom sådana inte förekommer i afghansk tradition. Inte heller födelsedatum anges, ibland bara födelseåret, ibland inte ens det.
Men denna information tas inte på allvar av Migrationsverket. I stället hänvisar man till Lifos information om att afghanska ID-handlingar är av enkel beskaffenhet och lätta att förfalska. Mot denna bakgrund avfärdar Migrationsverket rutinmässigt afghanska ID-handlingar som icke tillförlitliga. Den som inte kan stärka sin identitet bedöms lika rutinmässigt som mindre trovärdig. I praktiken kommer betyder det att om du kommer från ett land med bristfällig folkbokföring och utan plastinbakade ID-dokument så är du inte värd att lita på.
Migrationsverkets representant ger uttyck för just detta när hon begär avslag vid en förhandling i migrationsdomstolen: »Han har inte kunnat visa sin identitet, så vi vet ju inte ens vad det är för en människa som sitter här framför oss«. Människan var en kille som kommit till Sverige som 15-åring och bott i Sverige i fyra år.
Ljugit om sin ålder
Säkert har det förekommit att unga asylsökande har ljugit om sin ålder, men många oklarheter uppstår vid hanteringen hos Migrationsverket, som när:
• Åldern bestäms utifrån en felskriv- ning eller felaktig omräkning från en annan kalender än vår.
• Olika dokument anger olika födelse- datum och myndigheten väljer att tro på det som ger den högsta åldern, trots att denna är helt orimlig utifrån en professionell bedömning av barnets ålder.
• Personen har blivit godtyckligt ålders- bestämd vid passage genom ett annat land, och när hen sedan säger sin ver-
liga ålder i Sverige tolkas detta som lögn.
• Den sökande sanningsenligt säger att hen vet vilket år men inte vilket datum hen är född, och . Då hittar handläggaren på ett datum. Om det sedan kommer fram papper med ett annat datum anklagas den sökande för att ha ljugit.
