En marknadsstyrd bostadsmarknad ger vinster till de rika, men inte bostäder till de som behöver. Nu tar en växande social rörelse bokstavligen saken i egna händer.

Av Abigail Sykes

Det är en solig men kall höstdag när Ludvig Haav möter upp utanför det som ska bli kollektivhuset Röda oasen på Kirseberg i Malmö. Det är en så kallad byggemenskap, det vill säga en grupp människor som utifrån sina egna ambitioner tillsammans planerar, låter bygga och senare använder en byggnad.
Röda oasen är också en av tretton aktörer som utvecklar det gamla sjukhusområdet Sege park till ett nytt och hållbart bostadsområde.
– Vi märker att vi har ett helt annat incitament än de andra byggherrarna att få stadsdelen bra, för vi ska bo här själva, säger Ludvig Haav. Vår förening har också en ambition och en skriven vision om att använda huset som en plattform för att agera i staden och världen.
Ännu är 1930-talshuset tomt. Det enda som hörs i dag är fåglarna, och så bruset från Inre Ringvägen en bit härifrån. Men 2022 ska 14 hushåll flytta in i kollektiv-
huset. De har bland annat bestämt sig för att ha både hyres- och bostadsrättslägenheter och en gemensam matsal med kök.
Byggemenskaper blir allt vanligare. Det märktes under konferensen »Socialt byggande och modernt självbyggeri« som arrangerades i Göteborg i början av hösten. En av samordnarna, Tinna Harling, beskriver det som en ny rörelse i Sverige.
– Det blir fler och fler grejer som händer på fler ställen. Exempel har genomförts som funkar. Man kan inte längre säga att det är omöjligt.
Själv är hon exempelvis engagerad i Egnahemfabriken på Tjörn, som bygger hållbara hus för och med äldre, unga och nyanlända, med hjälp av vad de själva kallar tillsammansbyggande och professionellt organiserat självbyggeri.

Konferensen samlade allt från ekobyar, byggemenskaper och kollektivhus till representanter för Boverket, finansdepartementet, kommuner, bygdeföreningar och arkitektbyråer. Gemensamt för många av dem är insikten att dagens bostadsmarknad är dysfunktionell.
– Marknaden levererar inte de bostäder som vi behöver någonstans, särskilt inte på landet. Äldre blir fast i sina hus, folk ser att deras barn inte kan flytta hemifrån och företag kan inte anställa för det finns inte bostäder, säger Tinna Harling.
Ett av bolagen på konferensen var nystartade Byar & Kvarter i Göteborg som ska vara ett socialt och grönt företag som skapar fler bostäder. Bolaget erbjuder ett hållbart sparande, där pengarna går till att bygga så kallade »tiny houses«, fullvärdiga hus på 20–30 kvadratmeter, och till att göra kollektiv eller bogemenskaper av villor och radhus.
– Om vi ska lyckas ställa om samhället måste vi frigöra platser och ta kontroll över tillgångar. Bostadssektorn sitter på mycket nycklar till samhället, som mark och hur fastigheter sköts, säger Elinor Askmar Cederholm, en av initiativtagarna.

En vision är att de boende ska bli mer delaktiga i sin bostad och i sitt lokalsamhälle, berättar hon. Även Ludvig Haav från Röda oasen ser verkligt boinflytande som en av de stora fördelarna med socialt byggande.
– Vi behöver resilienta exempel på hur man kan organisera sig och möta utmaningarna ihop, säger han och citerar den tyska staden Tübingens borgmästare Cord Soehlke: »Byggemenskaper låter folk leda stadsutvecklingen i stället för att vara dess offer.«

Röda oasen är en av testbäddarna för det nationella projektet Divercity, som pågår år 2018–2020 för att underlätta för byggemenskaper. Bland de 19 projektdeltagarna finns kommuner, regioner, Boverket, forskare, arkitekter och finansiärer. Målet är att ta fram nya tjänster, verktyg, modeller och riktlinjer baserade på faktiska situationer.
– Vi tog initiativ till projektet för att det är så svårt att dra i gång byggemenskaper i Sverige, säger Karin Kjellson som är koordinator för projektet.
Det finns framför allt två praktiska hinder för rörelsen i Sverige. Det ena är lagar, regler och praxis som inte är anpassade för socialt byggande och boende. Allt från mångåriga detaljplaneprocesser till förbud mot att ha flera bostäder på en tomt.
Det andra är finansiering. Många aktörer kräver betalning i förskott eller under byggprojektets gång, medan de flesta inom rörelsen inte har råd att betala förrän senare. Svenska banker är också ovilliga att bevilja lån till sådana här satsningar.
Byggemenskaper och självbyggare brukar hålla nere kostnaderna genom att göra mycket själva, men för många blir det för tufft. Dock föreslår regeringen nu i sin budgetproposition ett startbidrag för just byggemenskaper. Kommunerna kan spela en viktig roll genom att förändra sina processer och när de tar betalt.
Ludvig Haav tycker ändå att det viktigaste för att rörelsen ska växa är mod.
– I stort måste folk fatta att det går att göra så här och vilka fördelar som finns. Annars kommer det bara att vara vi privilegierade innerstadsakademiker som startar projekten. Vi har haft jättestora självbyggerifolkrörelser innan, men vi har svalt att någon ska tillgodose våra behov och lösa våra problem i stället för att göra det själva i samarbete med andra. Det är inte så jäkla svårt.

Läs mer
kollektivhusetrodaoasen.com
socialtbyggande.se
egnahemsfabriken.se
byarkvarter.se
divcity.se
byggemenskap.se
kollektivhus.se