• Föreningen Ordfront
  • MR-dagarna
  • Demokratiakademin
  • Ordfront Förlag

Ordfront magasin

  • Reportage
  • Kultur
  • Åsikt
  • Ordfront digitalt
  • Bli medlem
  • Bli prenumerant
  • Kontakta oss
  • Bli medlem

Den privatiserade säkerheten

Publicerad 4 oktober, 2022

När politikerna både ska spara pengar och uppfylla löften om ökad säkerhet och tuffare tag, då är det de privata bolagen de vänder sig till. Polis, rättssystem och offentliga torg är på väg att bli privat egendom.

Av Janne Flyghed

Under drygt 30 år har stora delar av offentlig verksamhet överförts till den privata sektorn. Det handlar om såväl rena utförsäljningar som olika grader av outsourcing. Främst har det skett inom vård och omsorg, samt skolsektorn. Stora koncerner och riskkapitalister har tagit över och driver verksamheten enligt marknadens grund-läggande målsättning att skapa vinst och ge avkastning till ledning och aktieägare. Detta till skillnad mot tidigare existerande skolor och vårdinrättningar med mer filantropisk inriktning. 

Men det är inte enbart inom dessa områden som privata aktörer etablerat sig. Även det som brukar betraktas som en del av statens kärnverksamhet, rättsväsendet, har i olika delar blivit föremål för privatiseringar. Ett välkänt exempel är att den privata säkerhetsbranschen tagit över stora delar av polisens uppgifter. Idag har den fler anställda än det finns poliser och efterfrågan bara ökar. Politikerna är positiva då det är en möjlighet att kompensera för problemen med att uppfylla löftena om fler poliser. För att motsvara marknadens behov behöver de enligt branschens egna beräkningar under de närmaste tre åren anställa åtminstone 5 000 personer. Den omfattande nyrekryteringen ska ses i samband med att ordningsvakter också kommer att få utökade befogenheter. Det är oroväckande då deras tvåveckorsutbildning i förhållande till polisutbildningens 2,5 år i det närmaste är att karaktärisera som en enstaka kvällsföreläsning.

Den föreslagna förlängningen med ytterligare två veckor är givetvis bra, men i sammanhanget marginell. Hur ska företagen lyckas upprätthålla antagningskraven när efterfrågan blir så stor? Risken är att kraven i lönsamhetens namn sänks och mindre lämpliga personer slinker igenom. Att det händer redan nu beläggs av de fall av övervåld som förekommit under åren. SvT rapporterade också helt nyligen om en utbredd våldskultur bland ordningsvakter hos företaget CSG, problem som liknar de som tidigare förekom inom vissa av polisens piketer.  

Det handlar också om något större än ordningsvakter och väktare, en internationell trend mot en betydligt mer genomgripande privatisering av rättskedjan. Ett mindre uppmärksammat exempel på en sådan verksamhet är revisorsbranschen. Numera sysslar svenska revisorer inte enbart med det klassiska kontrollerandet av räkenskapernas debet och kredit. Inom sina forensic-avdelningar kan de även erbjuda regelrätta brottsutredningar. Om ett företag misstänker att en anställd läcker information, förskingrar eller gör något annat som riskerar skada företaget, kan de vända sig till någon av de större revisors-
firmorna som startar en ingående utredning av den misstänkte.

De gör nätverksanalyser för att hitta eventuella kopplingar till personer i andra företag, inkomst jämförs med livsstil och stora utgifter, även den misstänktes jobbdator och mobil gås igenom. Efter denna dammsugning sammanställs en rapport som överlämnas till uppdragsgivaren. Det finns dock en betydelsefull skillnad mellan polisen och revisionsbyråernas brottsutredande. För de förstnämnda handlar det om lagbrott som ska överlämnas till åklagare för vidare hantering inom rättsväsendet; de sistnämnda betraktar det främst som ett affärsproblem där fokus ligger på att stoppa läckan, få tillbaka förlorade tillgångar och förhindra att det sker igen. Så länge det inte handlar om penningtvätt är lagföring sekundärt.

Varför vänder sig företag till revisionsbyråer och säkerhetsföretag och inte till polisen när de misstänker att en anställd begår brott? Skälen är huvudsakligen två. Säkerhetsfirmor anses ha högre kompetens och arbetar snabbare; polis- och åklagarvägen beskrivs som trög. Men det viktigaste skälet är möjligheten till diskretion. Företaget som betalar för den produkt som säkerhetskonsulterna levererar behåller kontrollen över hur den sammanställda informationen skall användas, de äger frågan. Blir ärendet en fråga för polis och åklagare tappar de kontrollen över hur mycket som blir offentligt. Riskerar ett offentliggörande negativ publicitet är det sannolikt att all information, även om uppenbara lagbrott, stannar inom företaget.

Men vad händer om marknadens privatiseringssträvanden tar ytterligare några steg in på rättsväsendets domäner? Vad får det för konsekvenser om till exempel fängelser och även domstolar sköts av privata aktörer? Och vad händer när privata intressen tar över offentliga platser? 

Denna artikel är låst
Vill du läsa –
bli medlem i Ordfront

Är du redan medlem? Hör av dig till medlem@ordfront.se

I korthet

14 februari, 2024

Visitationszoners effektivitet tveksam

Nyttan med visitationszoner väger inte upp mot riskerna för kränkningar av mänskliga rättigheter och kan stjälpa … .

21 juli, 2023

Mer Ordfront? Lyssna på podden

Vet du att vi sedan hösten 2022 gör podden SAMTALET, där gäster kända från media (Ordfront magasin) och för sin … .

7 juli, 2023

Mer kollektivtrafik och närodling i söderforterna!

Stockholmarna är redan duktiga på klimatsparande åtgärder, konstaterar norrlandsgrävjournalisten Arne Müller efter en … .

3 juli, 2023

Nytt Ordfront magasin – elegant och digitalt

Vill du ha med dig Ordfront magasin på en resa men orkar inte bära på massa papper? Då har vi goda nyheter! Tidningen … .

30 juni, 2023

Breaking social: så vanstyrs världen, och vad vi kan göra åt det

Fredrik Gertten har en ny film ute. Efter Bananas och Push tar nu Breaking Social ett globalt grepp för att berätta om … .

Fler nyheter

Tycker du om det du läser?

Bli medlem i föreningen Ordfront och få Ordfront Magasin hem i brevlådan!

Som medlem i föreningen skapar du förutsättningar för föreningens påverkans- och informationsarbete kring mänskliga rättigheter och demokrati.


Bli medlem

Annonser

Ordfront magasin 2025
i pappersform hos medlem
Nr 1 25 februari
Nr 2 30 april
Nr 3 19 juni
Nr 4 18 september
Nr 5 19 november
https://youtu.be/X-q1kNo3GSM
https://www.youtube.com/watch?v=bpzZR0e9CjI
https://youtu.be/QS3XiflccFc?t=122
https://www.youtube.com/watch?v=z6l7nVrc1x4
https://www.youtube.com/watch?v=YN0kIrTmRqw
https://www.youtube.com/watch?v=gIiiu25AJDk
https://www.youtube.com/watch?v=eeUNpeJo--Y
https://www.youtube.com/watch?v=5E3xHk6dttc

Det här är Ordfront magasins sida på nätet. Artiklar ur papperstidningen, kommentarer från redaktionen och nyheter om magasinet och Ordfront. Redaktionen ansvarar för allt innehåll på sidan. Ansvarig utgivare: Johan Berggren.

Ordfront magasin är en samhälls- och kulturdebatterande tidskrift som är störst i Sverige i sitt slag. Den utkommer med fem nummer per år.

På www.ordfront.se kan du bli medlem och därmed prenumerant. Tidningen ägs av medlemsföreningen Ordfront. Läs mer om föreningen och dess verksamhet på www.ordfront.se

Postadress
Box 63 09
102 35 Stockholm

Besöksadress
Föreningen Ordfront
Karlbergsvägen 66 A
113 35 Stockholm

Redaktionen
Tel: 08-121 500 53
redaktionen@ordfront.se

Medlemsservice
Email: medlem@ordfront.se

Allmänna frågor
Har du allmänna frågor angående Föreningen Ordfront eller Ordfront magasin.
info@ordfront.se

Tel: 08- 12 15 00 51

Vi besvarar inte frågor gällande Ordfront Förlag. Eftersom vi är ett litet kansli kan vårt svar ibland dröja något.