Regeringens och Socialdemokraternas nya kriminalpolitik bryter mot svensk rättstradition, är alarmistisk och skapar ohållbara situationer på anstalterna menar kriminologen Henrik Tham. Internationell forskning visar att mer fängelse inte påverkar brottsnivån, ändå är mer straff Tidöpartiernas enda lösning på problemet.
Av Henrik Tham
I december 2023 kom Kriminalvårdens senaste beräkning för behovet av anstalts- och häktesplatser fram till 2033. Prognosen pekar på att 27 000 platser krävs och innebär att nuvarande antal platser måste trefaldigas. Då har redan fängelsepopulationen, dömda och häktade, ökat sedan mitten av 2010-talet. Sett till antalet intagna från denna tid, omkring 6 000, kan antalet fångar beräknas öka nära sex gånger.
Redan nu är överbeläggningen påtaglig. Lokaler som använts som besöksrum och för behandling görs om till celler och försämrar därmed fängelsernas möjlighet att utföra brottsförebyggande arbete. Dubbelbeläggningen i celler avsedda för en person strider troligen mot Europarådets rekommendationer, särskilt vad gäller kraven på hygienutrymmen. Advokater framhåller hur gripna, ännu ej dömda, i brist på häktesplatser får stanna i fyllecellsliknande arrestlokaler, något som också är i strid med rådande regler.
Kriminalvården framhåller att personalrekryteringen är ett särskilt stort problem i den planerade utbyggnaden. Personalomsättningen på svenska anstalter är redan stor. Både Kriminalvården och facket framhåller riskerna för att personalbristen kommer att leda till ökat hot och våld dels mellan intagna, dels mot personalen. För ambitiösa kriminalvårdare framstår jobbet som allt mindre attraktivt när möjligheterna att bedriva behandling blir allt mer kringskurna.
Denna artikel är låst
Vill du läsa – bli medlem i Ordfront
Är du redan medlem? Logga in på din digitala tidning.
Läs även om Visitationszonerna
