Få åtgärder mot fattigdom hos rumänska romer trots avtal.

Den 4 september reser statsrådet Åsa Regnér till Rumäniens huvudstad Bukarest för att följa upp det samarbetsavtal Sverige och Rumänien undertecknade 2015. Det skulle förbättra situationen för de tusentals romer som varje år reser till Sverige för att söka en bättre framtid. Men mycket lite verkar ha hänt.

Åsa Regnér svarar att det är svårt att veta exakt vilken effekt samarbetsavtalet har haft, men att Rumänien de senaste åren har haft en positiv utveckling.

– Rumänien har en relativt hög tillväxt och fattigdomssiffrorna har gått ner. Man har även fler barn som börjar skolan och färre som slutar, säger Åsa Regnér efter ett möte med den rumänska social- och arbetsmarknadsministern Lia OlguÇa Vasilescu.

Rumänien planerar för 8 000 nya förskolor. Den svenska ministern håller dock med om den kritik som förts fram av romska organisationer om att reformerna och fattigdomsbekämpningen går för långsamt. Sverige kommer dock inte att utöva några påtryckningar mot den rumänska regeringen.

– Det är upp till varje medlemsland (i EU) att utforma sin egen politik, säger Regnér och understryker att samarbetsavtalet satte fokus på ett viktigt reformarbete.

Åsikten delas inte av Costel Bercus, som driver den romska hjälporganisationen Center for Education and Human Rights. Han är tveksam till att avtalet har någon effekt överhuvudtaget.

– Den här typen av avtal är inget nytt, säger han när vi möts på en uteservering i Bukarest. Den minskade andelen fattiga i Rumänien är marginell. Den rumänska regeringen har undertecknat många liknande överenskommelser bland annat med Frankrike när Sarkozy var inrikesminister, men väldigt lite har förändrats för romerna. Sådant här sker bara för att få politisk uppmärksamhet.

Costel Bercus har arbetat länge med MR-frågor och rättigheter för romerna, både i Rumänien och utomlands. Han var tidigare ordförande för The Roma Education Fund.

– Det kommer att ta årtionden innan romerna får bättre levnadsvillkor. Utan seriösa politiska åtaganden och mer pengar till budgetsatsningar är avtal bara ord på papper. De utlovade förskolesatsningarna är bra, om de genomförs, men romerna kommer som vanligt att placeras sist i kön till de platserna – om de får några alls, menar Costel Bercus.

Han berättar om ett projekt där hans organisation nyligen byggde förskolor för 200 barn med stöd av den norska staten, men borgmästaren i kommunen vägrade ta över och förvalta byggnaderna när projektet väl hade avslutats. Så nu står förskolorna tomma och oanvända.

–  Jag har full respekt för de skandinaviska politikernas goda intentioner, men rasism präglar administrationen här i Rumänien och det måste de förstå, säger Costel Bercus.

När det gäller de aktuella utspelen i Sverige om att förbjuda tiggeri så tror Bercus inte att ett sådant förbud kommer att förbättra situationen för utsatta romer i Rumänien.

– De kommer bara att hitta andra vägar framåt, men fortfarande stå vid sidan av den ordinarie arbetsmarknaden, säger han.

De romer som kommer till Sverige från Rumänien för att tigga lever ofta i extrem fattigdom i hemlandet och för dem är det inte utbildningssatsningar som bör sättas i första rummet utan ordentliga bostäder, enligt arkitekten och forskaren Catalin Berescu:

– De här människorna bor i slum, i förskräckliga förhållanden. Du kan inte ha ett ordentligt arbete om du bor med dina sju barn, som närmast sover ovanpå dig, och du aldrig får sova ordentligt, säger han vid ett seminarium om biståndsarbete.

Åsa Regnér är dock hoppfull när det gäller Rumänien och skulle vilja omarbeta avtalet för att få in mer »konkreta åtgärder«, säger hon innan hemfärd till Stockholm. Om den rumänska regeringen är intresserad av ett sådant arbete återstår att se.

---

Lars Björk

*Åsa Regnér är barn-, äldre- och jämställdhetsminister