• Föreningen Ordfront
  • MR-dagarna
  • Demokratiakademin
  • Ordfront Förlag

Ordfront magasin

  • Reportage
  • Kultur
  • Åsikt
  • Ordfront digitalt
  • Bli medlem
  • Bli prenumerant
  • Kontakta oss
  • Bli medlem

Gudomligt eller slavgöra?

Publicerad 3 oktober, 2023

Utan arbete, ingen civilisation. Men synen på arbetet och arbetaren har växlat mellan kulturer och tider, skriver Ana Valdés och Johan Berggren. Och motsättningarna sattes, dialektalt nog, på sin spets i Karl Marx vardagsrum.

Text: Ana Valdés och Johan Berggren. Illustration: Fabian Göranson.

Paul Lafargue föddes på Kuba – son till en fransk plantageägare och en svart kubanska. Han kom till Europa och gifte sig med Karl Marx dotter Laura 1868. Lafargues förhållande till sin svärfar var komplicerat. 

Trots att han snabbt blev en troende och lojal marxist, hade de två helt olika tankar vad gällde arbetarnas roll i en revolutionär process. Lafargues erfarenhet från Kuba, ett samhälle vars ekonomi baserades på förslavade människors arbete, såg inte proletariatet som en självklar motor i en revolutionär förändring. Men han var lojal mot Karl Marx och försökte hitta ett sätt att ena anarkismen och socialismen. Han var mycket påverkad av Proudhommes idéer om att den privata egendomen var en stöld från ett samhälle där allt skulle ägas gemensamt. 

Paul Lafargues pamflett Rätten till Lättja, skriven 1883, uppmanar arbetarna att lägga ned arbetet, att ifrågasätta begreppet avlönat arbete, att ägna mer tid åt de fria aktiviteterna än att kämpa för åtta timmars arbete. Han menade att åtta timmars arbete var en fortsättning på slaveriet. (Och eftersom hans far var slavägare på Kuba var han väl medveten om slaveriets villkor.) 

Den amerikanske kulturantropologen Marshall Sahlins är inne på samma spår i Stone Age Economics (1972) där han utforskar hur begreppet arbete har utvecklats från den så kallade stenåldern till vår tid. Sahlins ifrågasatte diskursen att stenåldern var en tid av svält och misär, och hävdade att de allra flesta människor under årtusendena då vi levde som jägare och samlare egentligen levde i överflöd. 

De kunde plocka bär och frukter och jaga, mest smådjur. De rörde sig dit födan var som rikligast. De behövde inte spara några överskott, eftersom de kunde skaffa vad de behövde i sin miljö, och det tog dem inte mer än ett par timmar per dag i snitt. Resten av dygnets vakna timmar, menar Sahlins, ägnade sig stenålderssamlarna troligen åt angenämare saker som socialt umgänge, musik, dans, berättelser. 

Sahlins fortsatta resonemang är att när större grupper och komplexare samhälle formades, krävdes mer organisation och fastare strukturer. Arbetet behövde organiseras och specialiseras. Bland annat uppstod krigarklasser (militär) för att skydda kollektivet och dess nu ihopsamlade  ägodelar och uppbyggda strukturer från rivaliserande grupper. 

Kapitalismen kunde inte uppstå förrän människor började spara ett överskott av det man samlade eller odlade. 

»Arbete« som betyder något som liknar det vi menar än idag uppstår först när överskottsinsamling börjar. Då kan man arbeta hur många timmar som helst utan att det är onödigt. Då blir arbetet i någon mån värdesatt i varor. Fransmannen Claude Meillassoux kritiserade Sahlins, och menade att stenåldern inte var så idyllisk, utan att slavhandel kan ha förekommit som tidigkapitalistisk motor. Det första kulturutbytet, menade han något manschauvinistiskt, skedde i byteshandel mellan en folkgrupp med överskott på kor, och en annan med överskott på kvinnor.  Där kommer en poäng in: om människors arbete kan räknas i ackumulerat värde av varor, som
kan ha ett bytesvärde – då är det logiskt att också en människa ges ett värde i form av potentiellt framtida arbete. Från ackumulation av överskott till slavar i ett par steg. 

I många tusen år var slavarbete ingen konstighet. 

Denna artikel är låst
Vill du läsa –
bli medlem i Ordfront

Är du redan medlem? Logga in på din digitala tidning.

I korthet

14 februari, 2024

Visitationszoners effektivitet tveksam

Nyttan med visitationszoner väger inte upp mot riskerna för kränkningar av mänskliga rättigheter och kan stjälpa … .

21 juli, 2023

Mer Ordfront? Lyssna på podden

Vet du att vi sedan hösten 2022 gör podden SAMTALET, där gäster kända från media (Ordfront magasin) och för sin … .

7 juli, 2023

Mer kollektivtrafik och närodling i söderforterna!

Stockholmarna är redan duktiga på klimatsparande åtgärder, konstaterar norrlandsgrävjournalisten Arne Müller efter en … .

3 juli, 2023

Nytt Ordfront magasin – elegant och digitalt

Vill du ha med dig Ordfront magasin på en resa men orkar inte bära på massa papper? Då har vi goda nyheter! Tidningen … .

30 juni, 2023

Breaking social: så vanstyrs världen, och vad vi kan göra åt det

Fredrik Gertten har en ny film ute. Efter Bananas och Push tar nu Breaking Social ett globalt grepp för att berätta om … .

Fler nyheter

Tycker du om det du läser?

Bli medlem i föreningen Ordfront och få Ordfront Magasin hem i brevlådan!

Som medlem i föreningen skapar du förutsättningar för föreningens påverkans- och informationsarbete kring mänskliga rättigheter och demokrati.


Bli medlem

Annonser

Ordfront magasin 2025
i pappersform hos medlem
Nr 1 25 februari
Nr 2 30 april
Nr 3 19 juni
Nr 4 18 september
Nr 5 19 november
https://youtu.be/X-q1kNo3GSM
https://www.youtube.com/watch?v=bpzZR0e9CjI
https://youtu.be/QS3XiflccFc?t=122
https://www.youtube.com/watch?v=z6l7nVrc1x4
https://www.youtube.com/watch?v=YN0kIrTmRqw
https://www.youtube.com/watch?v=gIiiu25AJDk
https://www.youtube.com/watch?v=eeUNpeJo--Y
https://www.youtube.com/watch?v=5E3xHk6dttc

Det här är Ordfront magasins sida på nätet. Artiklar ur papperstidningen, kommentarer från redaktionen och nyheter om magasinet och Ordfront. Redaktionen ansvarar för allt innehåll på sidan.

Ordfront magasin är en samhälls- och kulturdebatterande tidskrift som är störst i Sverige i sitt slag. Den utkommer med fem nummer per år.

På www.ordfront.se kan du bli medlem och därmed prenumerant. Tidningen ägs av medlemsföreningen Ordfront. Läs mer om föreningen och dess verksamhet på www.ordfront.se

Postadress
Box 63 09
102 35 Stockholm

Besöksadress
Föreningen Ordfront
Karlbergsvägen 66 A
113 35 Stockholm

Redaktionen
Tel: 08-121 500 53
redaktionen@ordfront.se

Ansvarig utgivare
Anna Wigenmark

Ägare
Föreningen Ordfront

Medlemsservice
Email: medlem@ordfront.se

Allmänna frågor
Har du allmänna frågor angående Föreningen Ordfront eller Ordfront magasin.
info@ordfront.se

Tel: 08- 12 15 00 51

Vi besvarar inte frågor gällande Ordfront Förlag. Eftersom vi är ett litet kansli kan vårt svar ibland dröja något.