Såväl EU-parlamentet som Greta Thunberg och påven ställer sig bakom idén att göra storskalig miljöförstöring till ett internationellt brott. En lag som gör ekocid straffbart kunde skydda lokalbefolkningar, hela ekosystem, och bromsa klimatförändringarna.
Av Abigail Sykes
En internationell lag mot storskalig miljöförstöring, så kallad ekocid, hade förhindrat BP:s enorma oljeutsläpp i Mexikanska golfen år 2010, även om det var en olyckshändelse. Det menar Jonas Roupé, medgrundare till nätverket End Ecocide Sweden. De som hade inflytande över de avgörande besluten skulle ha vetat att de som individer riskerade att hamna i fängelse och tagit andra, försiktigare, beslut.
End Ecocide Sweden och andra arbetar för att ekocid ska bli ett internationellt brott i fredstid, reglerat i FN:s Romstadga och möjligt att väcka åtal mot vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) likt folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Idén är att individer inom politik, näringsliv och lobbyorganisationer som haft avgörande betydelse för ekocid då skulle bli personligt ansvariga och riskera fängelse.
Idag tas storskalig miljöförstöring upp som ett brott i Romstadgan, men bara i krigstid. När dokumentet förhandlades på 1990-talet ströks ekocid i fredstid i sista stund på initiativ av fyra länder med starka band till oljeindustrin: USA, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna. Även definitionen av brottet i krigstid urvattnades.
Ekocidlagstiftning i Romstadgan står över exempelvis nationella aktiebolagslagar och internationella handelsavtal.
– Aktiebolagslagen sätter avkastningen främst, inte människor eller natur. En ekocidlag ändrar det. Vi får en paraplylag som sätter livet främst, säger Jonas Roupé.
På senare tid har arbetet för att föra in ekocid i Romstadgan fått ny kraft. Bara det senaste året har länder som Frankrike, Belgien, Finland, Vanuatu och Maldiverna i olika grad ställt sig bakom idén. Med sig har de bland andra påve Franciskus och Finlands tidigare president Tarja Halonen. I ett öppet brev till EU:s ledare i somras från Greta Thunberg och andra klimataktivister var ett av kraven att ekocid skulle bli ett brott vid Internationella brottmålsdomstolen. Det brevet har hittills skrivits under av över 100 000 personer inklusive urfolksledare, kändisar som Björk, Malala Yousafzai och Billie Eilish samt organisationer som Greenpeace och Extinction rebellion. I slutet av januari 2021 gav även EU-parlamentet sitt stöd för att föra in ekocid i Romstadgan.
I praktiken kan ekocidlagstiftning bli ett kraftfullt verktyg för samhällsförändring. Om ansvariga riskerar fängelse kommer de inte längre att vara så ivriga att förstöra miljön i stor skala. Istället för att investera i exempelvis oljeutvinning i Arktis kommer pengaflödena att ställas om till icke skadliga investeringar, menar Jonas Roupé.
– Lagstiftningen kommer att ha en förebyggande verkan som gör att man inte vältrar över miljökostnader på svaga grupper i andra länder. Vi hinner inte vänta på att alla som gör fel ska förstå alla aspekter av miljöproblematiken. Vi behöver lagar som är tydliga med vad som är rätt och vad som är fel, säger han.
En lag mot ekocid skulle också göra stor skillnad för klimatet, enligt Jonas Roupé. Även om utsläpp av växthusgaser i sig inte skulle bli brottsligt, skulle dagens fossilutvinning från kolgruvor och tjärsand bli det, liksom storskaliga kalhyggen, på grund av påverkan på närmiljön.
– Detta kommer kraftfullt och snabbt att minska utsläppen. Juristerna kommer att lösa klimatfrågan »på köpet« inom loppet av ett fåtal år, anser han.
Definitionen av ekocid togs fram av den brittiska juristen Polly Higgins, som avled 2019. Just nu arbetar en internationell expertpanel med att se över och komplettera Polly Higgins definition och anpassa den till Romstadgan.
Omfattande skada på, förstörelse eller förlust av ekosystem inom ett avgränsat geografiskt område, antingen genom mänskligt handlande eller andra orsaker, i en sådan omfattning att invånarnas möjligheter till ett fredligt åtnjutande av området allvarligt inskränkts.
Källa: endecocide.se
Panelen utsågs av organisationen Stop ecocide foundation efter en förfrågan från de svenska riksdagsledamöterna Magnus Manhammar (S) och Rebecka LeMoine (Mp). Arbetet finansieras av en donation från Greta Thunberg. Troligen presenteras resultatet i april eller maj.
– Det är väldigt viktigt att den här skrivelsen blir bra, så att lagstiftningen blir effektiv, entydig och förutsägbar för alla inblandade. Vi behöver skydda definitionen så att den inte blir urvattnad. Det kommer att kräva mycket kraft och tid.
Ett problem med dagens lag mot ekocid i krigstid är att miljöförstöringen måste vara både storskalig, långvarig och allvarlig för att vara brottslig. Ursprungsförslaget var att det skulle räcka att ett av kriterierna var uppfyllt.
– Det här är en av sakerna som gör att förslaget behöver skyddas från början till slut genom processen, säger Jonas Roupé.
Den Internationella brottmålsdomstolen har haft begränsade framgångar så här långt. Varför skulle det bli skillnad just med ekocid i fredstid?
– Samhällets normer och värderingar påverkas i mycket hög grad av vad lagarna säger är okej och inte okej. När det gäller vår tids allra största miljöbrott är de svåra att stoppa, för att de är lagliga och väldigt lönsamma i det korta perspektivet. Vi saknar en tydlig, kriminaliserande paraplylag, säger Jonas Roupé.
Det är inte ovanligt att personer som misstänks för brott mot mänskligheten gömmer sig i länder som inte skrivit på Romstadgan, för att slippa ställas inför rätta. Men ekocid är ofta ett brott där många aktörer är inblandade. De flesta stora företag är i dag multinationella, och om de inte har kontor eller anställda i exempelvis Europa kanske de har europeiska investerare eller rådgivare. Så även om exempelvis Kina och USA inte har undertecknat Romstadgan, påverkar den ändå dessa länders ekonomiska förehavanden.
– På det här sättet kommer vi enkelt åt företagsrelaterade brott på ett sätt som vi inte gör med brott mot mänskliga rättigheter. Dessutom är bevisningen enklare, säger Jonas Roupé.
Idén att göra ekocid till ett internationellt brott får ibland kritik ur ett rättviseperspektiv. Orsaken till att många länder skövlar sina naturtillgångar kan utöver korruption vara för att ha råd att betala tillbaka sina skulder. Jonas Roupé menar att detta är en missuppfattning, och att ekocidlagstiftning tvärtom kommer att stärka internationell rättvisa, även om vägen dit är mycket lång.
– Det är snarare så att vi, de rikare och starkare delarna av jordens befolkning, exporterar miljöproblem till de svagare, genom att utnyttja deras svaga rättssystem. En global paraplylag skulle kunna motverka de största katastroferna.
Det var på Sveriges initiativ som ekocid i krigstid skrevs in i Romstadgan på 1990-talet. Riksdagsledamöter från V, Mp och S har lagt motioner om ekocid varje år sedan 2015 och även LO och Olof Palmes internationella center verkar för att ekocid skrivs in i Romstadgan. Men varken Sveriges regering eller riksdag har sagt ja.
Ekocid som ett brott nämndes första gången av Olof Palme på FN:s första miljökonferens som hölls i Stockholm 1972. År 2022, drygt 50 år senare, hålls troligen en liknande konferens åter igen i Stockholm och då hoppas Jonas Roupé på End Ecocide Sweden att ekocidlagstiftning är högst upp på agendan.
Hur sannolikt tror du att det är att ekocid skrivs in i Romstadgan i fredstid?
– Det är inte bara sannolikt, säger han. Det är oundvikligt. Ekocidlagstiftning är ett snabbt sätt att rädda ekosystemen och lösa klimatfrågan, den löser problemet vid källan, och skyndar på skiftet till ett regenerativt samhälle där våra samhällen avlastar och läker natursystemen. Stödet accelererar just nu, inte minst från EU. Jag är övertygad att vi kommer att ha lagstiftningen på plats inom tio år. Förhoppningsvis mycket fortare än så.
Abigail Sykes är frilansjournalist.
