FN, SVT:s Uppdrag granskning och kampanjen Återställ Våtmarker är överens: att återställa ekosystem som våtmarker är ett av de bästa sätten att motverka både klimatkris och massutrotning. Det oglamorösa arbete som kommunekologer och naturvårdsgrupper har sysslat med i skymundan i decennier har blivit superaktuellt.
Av Abigail Sykes
FN:s klimatpanel IPCC är tydlig: tiden för att undvika de värsta konsekvenserna av klimatkrisen rinner ut snabbt. Så det är dags att skärpa debatten – men också kavla upp ärmarna och göra konkreta saker. En sådan är att återskapa fungerande ekosystem. Till exempel våra många förlorade, värdefulla våtmarker. Jag tar mig till Sveriges första våtmarksprojekt, inte långt ifrån Lund i Skåne.
Sothöna, ryggsimmare och grodyngel är några av djuren som trivs här, i våtmarken med det inte särskilt fantasifulla namnet H1, som står för »Höje å 1«. Det här är den första våtmarken i »Höjeåprojektet«, som de skånska kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp startade 1991. Det var då det första projektet av sitt slag i Sverige. Idag heter det »Höje å vattenråd«, och är en förebild runt om i landet.
Vattnet porlar i Önnerupsbäcken, en jordhumla surrar förbi och fåglarna försöker att överrösta trafiken från motorvägen E20 några hundra meter bort. Gräset känns lite sumpigt under fötterna.
Vattenrådets primära mål har alltid varit att motverka övergödning, och förbättra vattenkvaliteten i ån. Det har också varit centralt att främja fågelliv i området, och ge möjlighet till rekreation för människor. På senare år har fler mål tillkommit, som att motverka översvämningar och underlätta bevattning. Samtidigt har fokus på biologisk mångfald skärpts. Behoven är uppenbara – 2007 drabbades Lomma exempelvis av en stor översvämning, och sedan torkan 2018 är det många lantbrukare som vill trygga sin vattenförsörjning, berättar samordnaren för Höje å vattenråd, Karl Asp.
Denna artikel är låst
Vill du läsa – bli medlem i Ordfront
Är du redan medlem? Hör av dig till medlem@ordfront.se
