Arne Müller åkte tunnelbanans röda linje från ändstation till ändstation med frågan »Påverkar inkomsten klimatavtrycket?«. Svaret blev ett rungande ja. Klimatet är en fråga om klass.
Av Arne Müller
Det är en mulen och kylig aprildag, men Dejene Hailu är ändå ute och påtar i kolonilotten i utkanten av stadsdelen Norsborg. På ena sidan av kolonilotterna ligger de höga husen på andra sidan ängar och skog. Det är inte långt till en vik av Mälaren.
– Jag odlar mycket vitlök och en del potatis på kolonilotten. Här tillbringar vi mycket tid under somrarna. Det är här man träffas med släkt och vänner, säger han.
När samtalet kommer in på klimatfrågan, svarar han snabbt:
– Klimatfrågan är jätteviktig. Jag var med och demonstrerade i samband med klimatmötet i Köpenhamn.
– Utsläppen från trafiken är låga här i Norsborg. Titta på parkeringen. Det står många bilar där fast det är mitt på dagen. De flesta tar buss eller tunnelbana till jobbet. Ungdomarna vill förstås köra bil. När de fyller 18 vill de ta körkort och skaffa en egen bil.
– De enda utsläpp som vi orsakar här i koloniområdet är röken när vi grillar på sommaren, säger Dejene Hailu.
Åker man med den röda tunnelbanelinjen från Norsborg så hamnar man till sist i Mörby Centrum. Därifrån kan man ta bussen vidare till Djursholm. Geografiskt har man då gjort en resa från sydväst till nordost genom Stockholm. Även när det gäller invånarnas ekonomi är stadsdelarna varandras motsatser.
I Botkyrka kommun, där Norsborg ligger, är medelinkomsten drygt 300 000 kronor per år (2021). I Danderyds kommun, där Djursholm ingår, låg den på 650 000 kronor. I vissa postnummerområden i Djursholm ligger snittet över två miljoner i årsinkomst. Även här går det att hitta personer som tar klimatförändringarna på allvar.
Håkan och Victoria Norman är ute och går längs strandpromenaden. På ena sidan har de Stora Värtan. På andra sidan ligger några av de pampiga äldre villorna med stora trädgårdar som är typiska för stadsdelen.
– Klimatfrågan är mycket viktig, säger de båda.
– Här i Djursholm är nog koldioxidutsläppen höga, men samtidigt finns det många människor som är engagerade i att minska sina utsläpp genom att till exempel skaffa elbil eller installera solpaneler. Det är många här som har de ekonomiska förutsättningarna att vara »early adopters«, säger Håkan, som arbetar på ett nystartat företag som utvecklar flytande vindkraftverk.
Själva har de lagt solpaneler på taket och har två elbilar. På semesterresor i Europa använder de en av bilarna och undviker att flyga.
– Själv har jag en dröm om att bli självförsörjande på grönsaker. Jag odlar mest med egen kompostjord från trädgården och försöker undvika torv, säger Victoria
En rundvandring i de båda stadsdelarna ger en del tecken på att det nog är så att koldioxidutsläppen från Djursholmsbornas konsumtion är avsevärt mycket högre än för de som bor i Norsborg. Visst är elbilarna fler i Djursholm, men framförallt är inslaget av stora energikrävande bilar stort. Porsche, Range Rover, Ferrari, Maserati, stora modeller från Mercedes och BMW, under en eftermiddag hinner vi pricka av de flesta mer exklusiva bilmärken och modeller.
Medan det är hyreslägenheter och radhus som dominerar i Norsborg är det stora fristående villor som sätter sin prägel på Djursholm. På flera håll skvallrar firmabilar om att det pågår renoveringar. Ett projekt sticker ut särskilt på en udde ligger de hus Spotifygrundaren Daniel Ek har köpt för några år sedan. Enligt Dagens industri kostade köpet drygt en halv miljard och nu visar en rad av byggbaracker och många arbetare som rör sig kring byggnaderna att det ska göras en rejäl renovering innan det är dags för inflyttning.
Även i stadsdelarnas livsmedelsbutiker blir skillnaderna tydliga. Butiken i Norsborg hör inte till någon av de stora kedjorna och ägaren Weliam Korkis säger att det inte är lätt att driva livsmedelsbutik i detta område.
– De flesta här har låga inkomster. Norsborg är ett av de fattigaste områdena i Stockholm. Det gör det jättesvårt att driva butik här. Jag följer aldrig de priser Axfood rekommenderar på basvaror som bröd och frukt, förklarar han.
De basvaror som Weliam pekar ut där det är nödvändigt att hålla låga priser är livsmedel med ett relativt litet klimatavtryck.
Hur tror du att det ser ut i en motsvarande butik i Djursholm?
– Det kommer att vara stor skillnad. Du kommer inte att se de här billiga grejerna där, säger Weliam Korkis.
Visst är skillnaden stor. I Djursholms Coop-butik är prisnivån betydligt högre. Inte minst är skillnaden stor när det gäller frukt och grönt. Det går att hitta mer exklusiva matvaror. Kylskåpet med exklusivt nötkött från Gotland sticker ut särskilt. Kylskåpet är låst med en kedja och hänglås. En av de anställda förklarar att det dyra köttet är så stöldbegärligt att man tvingats ta till denna drastiska åtgärd.
Efter att ha jämfört intrycken från de båda stadsdelarna infinner kan man undra om det är ett parallellsamhälle i klimatomställningen som växer fram i en del utpräglade höginkomstområden.
Men hur stora är egentligen utsläppsskillnaderna kopplade till inkomst? Internationellt finns det en hel del forskning kring detta samband. Inför klimatmötet i Paris gjorde de franska ekonomerna Thomas Piketty och Lucas Chancel en stor studie på globala data, som visade på dramatiska skillnader. Förra året gjorde Chancel en uppdatering för de senaste åren (»Global carbon inequality over 1990-2019«, Nature Sustainability).
Denna artikel är låst
Vill du läsa – bli medlem i Ordfront
Är du redan medlem? Hör av dig till medlem@ordfront.se
