• Föreningen Ordfront
  • MR-dagarna
  • Demokratiakademin
  • Ordfront Förlag

Ordfront magasin

  • Reportage
  • Kultur
  • Åsikt
  • Ordfront digitalt
  • Bli medlem
  • Bli prenumerant
  • Kontakta oss
  • Bli medlem

Konsekvenserna efter kriget

Publicerad 23 april, 2024

Nahida Sakis är en ung palestinsk cancerforskare och miljöaktivist. Hon befarar att en ekologisk katastrof hotar i Gaza. Människors psykiska och fysiska hälsa kommer också att påverkas i årtionden efter att bomberna slutat att falla, säger hon. 

I slutet av mars hade nära 32 000 invånare dödats i Gaza, många av dem kvinnor och barn. Allt enligt den palestinska myndighetens hälsoministerium. Hittills har fokus legat på konsekvenserna av våldet – få uppmärksammar krigets framtida påverkan på miljön och de överlevandes hälsa.

– Israeliska miljöorganisationer måste driva på för på för att det ska bli en omedelbar vapenvila i striderna och kräva en lösning som inte bygger på våld, säger den unga palestinskan Nahida Sakis 

Hon arbetar på en doktorsavhandling om neuropsykologi och cancerforskning vid Tel Avivs universitet. Samtidigt är hon engagerad i kampen för en bättre miljö i området. Blicken riktas mot särskilt mot Gaza. 

– En nära tjugo år lång israelisk belägring hade redan lett till negativa och allvarliga effekter på miljön och människors hälsa. Nu har den omfattande förstörelsen efter alla bombningar lett till att situationen är katastrofal, säger Nahida Sakis. 

I början av oktober ifjol dödade Hamas över tusen israeliska män, kvinnor och barn i en terrorattack – de flesta civila.
Israels svar kom snabbt. Bomber regnade ned över Gaza och soldater trängde in i den palestinska strandremsan.  

Kriget har även orsakat allvarliga skador på jordbruksmark och infrastruktur. Anläggningar för försörjning av energi och dricksvatten är förstörda. Föroreningar sprids i naturen i Gaza-remsan och smutsigt avloppsvatten orsakar sjukdomar. 

– Kriget har också förödande fysiska och psykiska hälsoeffekter, påpekar Nahida
Sakis. De senare kommer sannolikt också att kvarstå i årtionden, fortsätter hon. 

Nahida bor i Jaffa som i dag är en del av Tel Aviv. Hon tillhör en släkt med rötter elva generationer tillbaka i den historiska hamnstaden. Efter att Israel bildats 1948 flydde många palestinier från Jaffa, men Nahidas familj valde att stanna kvar. 

Nyligen avslutade hon en kurs i klimat- och miljörättvisa, arrangerad av School for Peace i samarbete med organisationen Citizens for the Environment. 

– Kursen omfattade inte bara teoretiska föreläsningar om klimatkrisen utan byggde också på fördjupande moraliska och politiska studier kopplade till miljön. Vi fick även praktiska verktyg för att utveckla konkreta miljöprojekt, förklarar Nahida Sakis.  

Hur vaknade ditt intresse för miljön? 

– Jag minns att jag snubblade över en tidning som diskuterade hur Israel exploaterar naturen som ett sätt att »kolonisera« Palestina och att konsekvenserna är värre än vad jag trodde. Sedan dess har engagemanget i frågan ökat. 

När vi talas i början av mars har Nahida precis skickat en form av ett öppet brev med uppmaning till miljöorganisationer i Israel att driva på för en vapenvila mellan Hamas och Israel. Hon gjorde det tillsammans med två judiska deltagare från kursen som School for Peace anordnade.  

– Vårt dokument, vårt öppna brev, pekar på en verklighet där krigets miljöpåverkan sällan diskuteras. Det finns ett akut behov av en ny vision för ett hållbart liv i området. Miljörörelsens ledare får inte fastna i rädsla och bekvämlighet inför det pågående krigets fasor. 

Kursen om klimaträttvisa som Nahida deltog i ägde rum i byn Wahat Al Salam/Neve Shalom eller Fredens Oas, som ligger mellan Jerusalem och Tel Aviv. Där försöker palestinier och judar leva sida vid sida i fredlig samexistens. De vill sprida sitt budskap till Israel och Palestina via »The School för Peace«. 

– Jag hörde först talas om byn och dess arbete genom min mormor som deltog i
dialogsessioner. Hon rekommenderade det varmt. Till en början var jag skeptisk till konceptet och jag undrade om det skulle göra någon skillnad.  

– Men jag har kommit att uppskattat skolans engagemang för fred, ärlig dialog och de viktiga principerna om rättvisa och jämlikhet.  

Palestinska medborgare i Israel lever omfattande tystnadskultur under det pågående kriget, samtidigt som någon solidaritet med invånarna i Gaza inte är tillåten. 

– Därför är dialogmöten, som under kursen om klimaträttvisa på fredsskolan min enda verkligt trygga plats för möte mellan olika kulturer och religioner, berättar
Nahida. I denna mörka tid är dessa ärliga möten viktigare än någonsin.  

I sin doktorsavhandling vid universitet i Tel Aviv studerar hon hur psykologisk stress och inflammatoriska reaktioner, särskilt under dagarna kring en operation, påverkar risken för cancerutveckling och återfall. Hon arbetar också som akademisk handledare och forskningsassistent vid universitetet. 

Går det att dra några lärdomar utifrån din forskning om hur det som sker i Gaza påverkar människors hälsa långsiktigt? 

– Det är ju inte något som jag studerar konkret. Men eftersom vi forskar kring hur fysiologisk och psykologisk stress påverkar cancerutvecklingen har jag alltid undrat hur den outhärdliga situationen i Gaza påverkar förekomsten av cancer och möjligheten att överleva. 

Redan innan kriget var hälsovården i Gaza otillräcklig. Dåligt utrustade sjukhus kämpade för att ge patienter med cancer och andra allvarliga sjukdomar en bra vård. Bristen på ändamålsenliga lokaler, sängar, läkare och många viktiga läkemedel var sedan tidigare akut.  

Mitt i våldet och förstörelsen i Gaza förlorar människor med cancer tillgången inte bara till livräddande behandling, utan till all vård överhuvudtaget. Larmet kom redan i höstas i den ansedda medicinska tidskriften Lancet Onkology. 

I Gaza kämpar läkare sedan länge för ett erbjuda vård till patienter som drabbats av cancer. De stängda gränserna förvärrar situationen. Enligt Lancet Onkology nekas dagligen ett hundratal patienter tillgång till avancerad cancerbehandling. Detta sedan specialiserade onkologiska sjukhus i Jerusalem och Västbanken inte längre går att nå.   

Gazaremsan är ett av världens mest tätbefolkade områden med 2,3 miljoner invånare.  Där beräknas nu omkring så mycket som femton miljoner ton pulvriserat byggnadsmaterial ligga utspritt. 

I en artikel på DN Kultur (7/2) jämför författaren Anita Goldman med World Trade Center i New York. Där resulterade terrorattacken i en miljon ton byggmassor.  

Uppemot tiotusen människor har diagnostiserats med cancer och svåra andnings- och lungsjukdomar som en direkt följd av den giftiga cocktail av damm, asbest och kemikalier som spreds över Manhattan. Fler har dött i kölvattnet av den 11 september 2001 än under själva terroristattacken, konstaterar Anita Goldman. 

Hon påpekar att i Gaza är tonvis med cement, asbest, fogmassor, kemikalier, glas, uppeldade ledningar, elektroniska apparater och svårnedbrytbara giftiga ämnen. Det är en tickande miljöbomb som kommer att påverka människors hälsa i årtionden.
Nahida Sakis delar den bilden.  

– När kriget slutar är risken stor att föroreningar och förstörelsen av miljön kommer att leda till en ökning av cancerfallen och andra allvarliga sjukdomar.  


Thomas Lerner är journalist och författare.

Fotnot. Kursen i klimaträttvisa (Climate justice course) som Nahida Sakis deltog i var till stor del finansierad med bidrag från den svenska vänföreningen till Fredens Oas/The School for Peace. 

Fakta/Fredens Oas
Fredens Oas grundades 1972. Där lever ett 70-tal judiska och palestinska familjer i fredlig samexistens mitt i konflikternas Israel och Palestina.
Byn heter Neve Shalom på hebreiska och Wahat al-Salam på arabiska. Den utgör en självständig kommun och är inte kopplad till något politiskt parti eller rörelse.
Invånarna vill öka förståelsen mellan de judiska och palestinska folken. Tanken är skapa en miljö där alla respekterar varandras kultur – och samtidigt bevarar sin egen. Muslimska, kristna och judiska högtider och fester firas i en tvåspråkig miljö.
I den gemensamma grundskolan bedrivs undervisningen på både hebreiska och arabiska. Eleverna kommer från byn men även från andra byar och samhällen i området. Barnen får lära sig vikten av samexistens som grunden för den mänskliga tillvaron.
Fredsskolan (The School of Peace) startade 1979. Syftet är att deltagarna ska bli medvetna om sin egen roll i konflikter, samt att främja kommunikation och förståelse genom samarbete.
Fredsskolan driver olika projektdär ungdomar och vuxna från Israel och Västbanken får mötas. Hittills har 70 000 tonåringar, politiker, representanter för olika yrkesgrupper och beslutsfattare tagit del av aktiviteterna.
Andliga seminarier. I byn finn ett andligt centrum – Doumiah Sakinah – där det anordnas seminarier som berör religiösa frågor och fredsprocessen. Doumiah betyder tystnad och sakinah betyder lugn.
Svenska vänföreningen för Fredens Oas är en av byns cirka 15 vänföreningar i världen. Deras uppgift är att sprida kunskap om byns verksamhet samt att söka bidrag och samla in pengar till de olika utbildningsprojekten i byn.
Mer info: fredensoas.se

I korthet

14 februari, 2024

Visitationszoners effektivitet tveksam

Nyttan med visitationszoner väger inte upp mot riskerna för kränkningar av mänskliga rättigheter och kan stjälpa … .

21 juli, 2023

Mer Ordfront? Lyssna på podden

Vet du att vi sedan hösten 2022 gör podden SAMTALET, där gäster kända från media (Ordfront magasin) och för sin … .

7 juli, 2023

Mer kollektivtrafik och närodling i söderforterna!

Stockholmarna är redan duktiga på klimatsparande åtgärder, konstaterar norrlandsgrävjournalisten Arne Müller efter en … .

3 juli, 2023

Nytt Ordfront magasin – elegant och digitalt

Vill du ha med dig Ordfront magasin på en resa men orkar inte bära på massa papper? Då har vi goda nyheter! Tidningen … .

30 juni, 2023

Breaking social: så vanstyrs världen, och vad vi kan göra åt det

Fredrik Gertten har en ny film ute. Efter Bananas och Push tar nu Breaking Social ett globalt grepp för att berätta om … .

Fler nyheter

Tycker du om det du läser?

Bli medlem i föreningen Ordfront och få Ordfront Magasin hem i brevlådan!

Som medlem i föreningen skapar du förutsättningar för föreningens påverkans- och informationsarbete kring mänskliga rättigheter och demokrati.


Bli medlem

Annonser

Ordfront magasin 2025
i pappersform hos medlem
Nr 1 25 februari
Nr 2 30 april
Nr 3 19 juni
Nr 4 18 september
Nr 5 19 november
https://youtu.be/X-q1kNo3GSM
https://www.youtube.com/watch?v=bpzZR0e9CjI
https://youtu.be/QS3XiflccFc?t=122
https://www.youtube.com/watch?v=z6l7nVrc1x4
https://www.youtube.com/watch?v=YN0kIrTmRqw
https://www.youtube.com/watch?v=gIiiu25AJDk
https://www.youtube.com/watch?v=eeUNpeJo--Y
https://www.youtube.com/watch?v=5E3xHk6dttc

Det här är Ordfront magasins sida på nätet. Artiklar ur papperstidningen, kommentarer från redaktionen och nyheter om magasinet och Ordfront. Redaktionen ansvarar för allt innehåll på sidan.

Ordfront magasin är en samhälls- och kulturdebatterande tidskrift som är störst i Sverige i sitt slag. Den utkommer med fem nummer per år.

På www.ordfront.se kan du bli medlem och därmed prenumerant. Tidningen ägs av medlemsföreningen Ordfront. Läs mer om föreningen och dess verksamhet på www.ordfront.se

Postadress
Box 63 09
102 35 Stockholm

Besöksadress
Föreningen Ordfront
Karlbergsvägen 66 A
113 35 Stockholm

Redaktionen
Tel: 46 720 504 251
redaktionen@ordfront.se

Ansvarig utgivare
Anna Wigenmark

Ägare
Föreningen Ordfront

Medlemsservice
Email: medlem@ordfront.se

Allmänna frågor
Har du allmänna frågor angående Föreningen Ordfront eller Ordfront magasin.
info@ordfront.se

Tel: 08- 12 15 00 51

Vi besvarar inte frågor gällande Ordfront Förlag. Eftersom vi är ett litet kansli kan vårt svar ibland dröja något.