Regenerativt jordbruk kan vara ett av de bästa sätten att stoppa klimatförändringarna. Abigail Sykes har träffat lantbrukaren Daniel Emitslöf utanför skånska Broby. Här blir korna klimathjältar istället för bovar.

Text och bild: Abigail Sykes

Vid en första anblick ser det ut som om de lurviga rödbruna och svarta korna lyckats rymma, och tagit sig in i en grönsaksodling. Cikorian, som de mumsar i sig med stor entusiasm, är en bladväxt som växer vilt i södra Sverige, där vanliga odlade sorter är endive, frisé- och rosensallat. Men »trädgården« är här i själva verket betesmark. Cikoria är en av flera udda foderväxter som Daniel Emitslöf experimenterar med på sin gård nära Broby i nordöstra Skåne.
– Om man odlar väldigt många sorters växter är det alltid någon som trivs. De tillför olika saker – biomassa, rötter som luckrar upp jorden, någon binder kväve, en annan hjälper svamparna att komma i balans med bakterierna för optimal jord, tillför protein eller energi till djuren, säger Daniel Emitslöd och tillägger:
– Sedan är det roligt med olika färger på blommorna som gynnar insekterna – ett landskap ska vara vackert tycker jag.

Daniel Emitslöf tog över driften av gården efter sin far år 2015. Redan tidigare hade han fått upp ögonen för det som kallas regenerativt jordbruk. Det är metoder för jordbruk som bygger matjord, återskapar vattencykler och ökar biologisk mångfald. Några vanliga tekniker är att undvika plöjning eller bar jord och därmed gynna mikroorganismer, att samodla olika grödor, att öka andelen perenna växter samt att hålla betesdjur på sätt som efterliknar hur vilda betesdjur rör sig över markerna.
– Man försöker låta marken nå sin fulla potential på naturliga sätt utan att tillföra så mycket utifrån, säger Daniel Emitslöf. Ibland ser jag mig som lantbrukare, ibland som entreprenör, ibland som planetskötare. En bonde producerar bara mat. Men jag har egentligen korna som ett verktyg för att skapa matjord, binda kol och vara en del av något som är positivt för klimatet. Prio ett är att matjorden ska bli bättre än när jag började.
Grunden för det regenerativa jordbruket är att lära känna sin mark och sina jordar. Den som har djur gör en noggrann betesplanering. Daniel Emitslöf utgår ifrån metoden »holistic management« (holistisk skötsel) som utvecklats av Allan Savory i Zimbabwe. Betesmarkerna och åkrarna – som även de betas under större delen av växtföljden – delas in i olika fack och lantbrukaren gör en uppskattning av hur mycket de producerar.
– När man går över till detta reagerar vissa marker väldigt positivt och producerar verkligen mycket mer än tidigare, medan andra tar längre tid att bygga upp. Vi får gå sakta framåt. Jag har stora drömmar, men jag analyserar, tänker och räknar väldigt mycket. Stressar man in något är det lätt att det blir kortvarigt.
Daniel Emitslöf betonar att gården ännu inte sköts fullt ut enligt regenerativa metoder. Det tar tid att ställa om, och det gäller att göra de investeringar som krävs, och att testa sig fram till vad som fungerar bäst just här utan att ta för stora risker. Mycket handlar om att våga experimentera och ifrågasätta konventionella sätt att handla och tänka.
– Jag är väldigt ifrågasättande som person, säger Daniel Emitslöf. Hör jag att »så här har man alltid gjort« vill jag göra tvärtom för att se varför.

Grunden i holitisk betesskötsel är att beta med mycket djur på liten yta under kort tid. Detta ska efterlikna betet som sker då stora hjordar rör sig på de slättmarker där betesdjur ursprungligen uppstod, och där gräsen utvecklats i samklang med dessa. Metoden gynnar gräsets förmåga att binda kol i marken. Efter maximalt tre dagar på en yta flyttas korna vidare. Då ska allt gräs vara antingen nedbetat eller nedtrampat.
På gårdens vallar får den sista av årets tre grässkördar stå kvar lite längre för att blomma och fröa av sig, för att ge gräsplantorna full återhämtning. Först därefter får korna beta, samtidigt som de trampar ner fröerna i jorden. Detta förlänger dessutom betessäsongen långt in på vintern (när betesmarkerna inte längre får betas enligt EU-regler).
Det finns fyra sätt att beta – korrekt betning, överbetning, underbetning och en kombination av de två sistnämnda, enligt Daniel Emitslöf. Vid korrekt betning äter korna det översta på grässtrået och trampar ner resten av plantan till marken. Detta gör att plantan antingen börjar växa igen eller skjuter rotskott, och därmed binder kol i sina vävnader. Samtidigt blandas de nedtrampade stråna och växtdelarna med gödsel, vilket startar nedbrytningen. När mikroorganismerna bryter ner växtdelar och gödsel bygger de en näringsrik, lucker jord som kan lagra mycket vatten. Dessutom binder detta kol i jorden.
När korna betar ner gräset för långt får plantan aldrig en chans att återhämta sig. Istället dör gräset, marken blottas, mikroorganismerna förstörs eftersom de exponeras för solljus, nedbrytningen avstannar och kolet i växtdelarna omvandlas till koldioxid istället för att bindas i marken. Vid underbetning betas och trampas gräset istället för lite, vilket gör att det står kvar och vissnar. Då utsöndras också koldioxid.
– Konventionellt jordbruk kombinerar över- och underbetning. När djuren släpps ut på en stor yta äter de det goda gräset och rör inte det dåliga. Det goda gräset blir nerbetat och dör, medan det dåliga gräset fröar av sig, vissnar och släpper ut koldioxid i luften. Tillväxtdagarna minskar väldigt mycket.

En fördel med regenerativa metoder är att de kan spara både tid, arbete och pengar. Istället för att någon ska skörda, hantera och transportera gräset (som vallfoder) äter korna det på plats. De sliter inte på stallarna och behöver minimalt med strö att ligga på. Betet behöver inte putsas och dessutom hamnar gödseln direkt där den ska – på åkrarna och betesmarkerna.
En annan fördel med metoderna är att de gör jordbruket mer motståndskraftigt mot extremväder, som förra sommarens torka. Det beror på att regenerativt jordbruk bygger mull och matjord – som binder vatten.
– Det intressanta är inte hur mycket regn man får, utan hur mycket regn marken kan lagra innan det rinner vidare, säger Daniel Emitslöf.
Extremvärmen satte stopp för gårdens andra grässkörd och gjorde den tredje mindre än vanligt. Daniel Emitslöf tvingades köpa in en del foder, och vinterbetet tog slut en månad tidigare än vanligt. Men hade gården haft en konventionell betesdrift tror han att utfodring hade behövts tidigare.
– Jag kunde följa min betesplan hela sommaren. När gräset var nedtrampat la det sig som ett täcke och daggen la sig under. Vi hade över 30 grader när det var som varmast, men stack man in handen under det nedtrampade gräset var det fortfarande fuktigt. Det gjorde att vi hade en återväxt även om det inte kom regn. Och det hjälper mikroorganismerna att förse plantorna med näring.

Den kanske största fördelen med regenerativt jordbruk är dess potential att motverka klimatförändringar (som dock är omstridd – se faktaruta). Regenerativ odling och djurhållning skulle tillsammans kunna binda mer kol per år än vad som motsvarar dagens koldioxidutsläpp. Det skriver den amerikanska föreläsaren och författaren Charles Eisenstein i sin nya bok Climate – a new story. Även FN tror på regenerativt jordbruk som ett sätt att binda kol. I samband med klimattoppmötet i Paris 2015 undertecknades det så kallade 4 per 1000-initiativet av 25 länder, däribland Sverige, och över 75 andra aktörer. Målet är att öka jordens kolinlagring med fyra promille per år, vilket enligt initiativet skulle stoppa den ökning av koldioxidhalten i atmosfären som orsakas av människor.
De åtgärder som förespråkas av 4 per 1000-initiativet är dels att skydda skogar och torvmarker, och dels att uppmuntra jordbruksmetoder som exempelvis matar jorden med mycket gödsel och kompost, planterar träd och baljväxter samt undviker bar jord och jordbearbetning som plöjning.
– Jag tror att framtiden är att pusha oss som lantbrukare och planetskötare att lagra så mycket kol det går, säger Daniel Emitslöf. För kolet gör ingen nytta i luften – det ska ner. Vi är en resurs för att minska koldioxiden i luften. Men i dag stämplas lantbruk som en miljöfarlig verksamhet.
Fortfarande klumpas dessutom ofta kor på naturbete ihop med den industriella djurhållningen som en stor källa till klimatutsläpp. Men många menar att den bilden behöver nyanseras. Kor kan ha en stor effekt på klimatet – men huruvida den är positiv eller negativ beror helt på hur de lever, enligt Daniel Emitslöf.
Samtidigt pekas det konventionella jordbruket allt oftare ut som en klimatbov som orsakar erosion, övergödning och utarmning av jorden.
– De länder som börjar bygga matjord och binda kol nu tror jag har en fördel längre fram. När majoriteten av åkrarna står som grustag blir det inte roligt för ett land att försöka förse sin befolkning med mat. I Sverige tänker vi att »det händer inte oss«, men vi är inte långt ifrån. Många gårdar har problem med mullhalten, där jorden producerar sämre. Det borde ligga i ett lands intresse att tänka på sin framtida matproduktion, avslutar David Emitslöf.

Abigail Sykes är frilansjournalist med inriktning på hållbar utveckling.

Regenerativt jordbruk i Sverige
De stora miljö- och lantbruksorganisationerna har inte lyft regenerativt jordbruk eller »holistic management« (holistisk skötsel) på riksnivå, men Krav har nominerat regenerativa lantbrukaren Josef Appell till årets Årets Omläggare som utses på Ekogalan 31 januari 2019. Lokalt har LRF, Hushållningssällskapet, Svenska fåravelsförbundet och Landsbygdsnätverket arrangerat kurser i regenerativt jordbruk eller »holistic management«. En av de mest kända svenska förespråkarna för »holistic management«, Märta Jansdotter, är vd för Gröna gårdar, styrelseledamot i Ekologiska lantbrukarna och bloggare hos Svenskt kött.

Forskning om regenerativt jordbruk
Det finns relativt få studier om regenerativt jordbruk och intensivt planerat bete, och de som finns visar mycket varierande resultat. Inte minst metoden »holistic management« är kontroversiell. Försvarare menar att den är svår att studera eftersom den utgår ifrån plats- och tidspecifika förutsättningar. Många hävdar att kritiken består av partsinlagor och att de studier som visar negativa resultat inte är gjorda på äkta holistisk skötsel. Kritiker av holistisk skötsel svarar att metoden beskrivs så vagt att dess förespråkare kan välja vilka studier de vill stå bakom och vilka de vill kritisera.

Exempel på positiva resultat
År 2015 publicerade forskare från Georgia och Florida en studie i tidskriften Nature på gårdar som bytte från odling av bomull och jordnötter till intensivt planerat bete. Där ökade kolhalten i jorden med åtta ton per hektar per år, samtidigt som vattenlagringen ökade med en tredjedel. Forskarna bedömer att förändrad markanvändning kan motverka en tredjedel av världens ökande utsläpp av koldioxid per år.
År 2017 publicerade Paul Hawken en studie av Brown’s Ranch, North Dakota, USA, en av världens mest kända regenerativa gårdar. Där har holistisk betesskötsel ökat kolhalten i jorden med motsvarande 20 ton per hektar per år. Detta enligt boken Drawdown, refererad i Climate: a new story av Charles Eisenstein, 2018.
Enligt en text från amerikanska Rodale Institute från 2014 kan regenerativt jordbruk binda kol motsvarande mer än dagens årliga koldioxidutsläpp – om det skulle införas på hela jordens odlingsmarker.

Exempel på kritik
År 2016 publicerade Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Chalmers en genomgång av den vetenskapliga forskningen kring holistisk skötsel. Några av deras slutsatser är att det hittills inte finns några studier som visar att holistisk betesskötsel är bättre än annan slags betesskötsel; att en del påståenden kring holistisk betesskötsel motsäger vetenskaplig kunskap samt att holistisk betesskötsel inte kan binda tillnärmelsevis tillräckligt med kol för att motverka klimatförändringar.
År 2014 gjorde en grupp amerikanska och australiensiska forskare en liknande genomgång. De drog slutsatsen att en överväldigande majoritet av forskningen på intensivt planerat bete inte ger belägg för ekologiska fördelar jämfört med annan slags betesskötsel, inklusive dess förmåga att öka lagringen av kol i jorden.

Läs hela artikeln

Som medlem i föreningen Ordfront stödjer du det fria ordet och får det oberoende Ordfront magasin direkt i brevlådan. Du skapar också förutsättningar för föreningens påverkans- och informationsarbete kring mänskliga rättigheter och demokrati.

Bli medlem nu