Hårda ekonomiska sanktioner mot Ryssland har införts. Förhoppningen är att påskynda krigsslutet. Och kanske att straffa en aggressiv nation. Men bör vi även bojkotta rysk kultur? Meningarna går isär.
Av Beata Hansson
Är en bojkott av kulturen en bra väg att gå? Eller kan en sådan rent av ge en motsatt effekt? Borde vi istället agera tvärtom och nå fred och förståelse via konsten, musiken, litteraturen och teatern?
Den ukrainske poeten och sångaren Eugene Wolynsky har bott i Sverige i 30 år Han är tydlig med sin ståndpunkt. Att bojkotta rysk kultur är ingen förlust för oss i väst. Vi behöver inte rysk kultur, eftersom den inte finns.
– Det som i folkmun kallas rysk kultur är egentligen bara en »russifiering« gjord av andra. Ta exempelvis ukrainare som Tjechov, Gogol, Dostojevskij, georgiern Majakovskij eller judarna Vysotskij, Babel, Zhvanetskij. Och dessa författare har inte gagnat Ukrainas sak. Inte många av er vet vilka Sasha Cherny, Alexander Galich eller Nikolaj Leskov är. Det är de som stått upp mot imperiet.
Vad är då »ryskt« om det inte finns någon »rysk kultur»? Är Ryssland bara en barbarisk övermakt utan innehåll? Oppositionella ryska röster som den mördade journalisten Anna Poltitovskaja eller medlemmarna i Pussy Riot, räknas inte de som ryssar?
– Anna Politkovskaja är ett jättebra exempel, säger Eugene Wolynsky. Hon är av ukrainsk släkt men född i USA. Anna kunde blivit ukrainsk journalist. Eller amerikansk. Men hon blev ryss och alla hennes talanger gick i tomheten när hon kämpade för yttrandefrihet i en diktatur. När det gäller Pussy Riot, åtminstone Masha Alyokhina som jag känner personligen, har hon aldrig valt att bli ryss. Hon är moskovit från födseln och har aldrig utryckt några imperialistiska anspråk på Ryssland som hennes land.
Denna artikel är låst
Vill du läsa – bli medlem i Ordfront
Är du redan medlem? Hör av dig till medlem@ordfront.se
