Viktor Orbáns nära band till Ryssland skulle ligga honom i fatet efter invasionen i Ukraina. Oppositionen var enad, och vårens val skulle vrida EU:s problembarn Ungern ur Fidesz-regimens auktoritära grepp. Så blev det nu inte alls – Orbán vann valet med god marginal. Peter Karlsson börjar resan att förstå varför hemma hos sina ungerska släktingar.
Av Peter Karlsson
27 mars 2022
En vecka före ungerska valet.
Helt oförberedd var jag inte när jag i slutet av mars besökte mina släktingar i en av de finare villaförorterna i Buda – de bergiga, västra delarna av Budapest – en vecka före valet. Jag visste att de alltid röstat på
Fidesz och hade sett upp till Viktor Orbán ända sedan han blev en offentlig figur 1989, när han vid en manifestation till minne av revolten 1956 krävde demokratiska val och att sovjetiska trupper skulle lämna Ungern.
Ändå blev jag överraskad när samtalet efter middagen gled över till att handla om kriget i Ukraina.
– Zelenskyj har ju provocerat fram det här och ryssarna vill ju bara skydda sina egna, förstår man ju.
Själv tyckte jag att det fanns uppenbara paralleller mellan Putins krig och de sovjetiska stridsvagnar som Chrusjtjov skickat 1956, då hundratusentals ungrare tvingades fly landet.
– Det är klart att vi ska hjälpa de här stackars flyktingarna. Men om sanningen ska fram är vi inte skyldig ukrainarna någonting. Det var ju Ukrainska Fronten som 1945 ockuperade Ungern! Och varifrån kom Chrusjtjov – jo, Ukraina!
Resonemanget sattes ihop lite hipp som happ, helt i linje med valkampanjen: en röst på Orbán är en röst för freden, oppositionen kommer bara att leda Ungern in i kriget.
2018–24 februari 2022
Tre val i rad hade Fidesz fått tvåtredjedelsmajoritet i parlamentet, vilket gett dem möjlighet att stifta lagar och grundlagar efter behag. Med sedan valet 2018 hade de sex oppositionspartierna bildat en valallians, bestående av allt från gamla socialister, till urbana gröna och liberaler till Jobbik, som gått från yttersta högern till ett populistiskt missnöjesparti närmare mitten.
Alliansen fick vind i seglen när de hösten 2021 genomförde öppna primärval och enligt några opinionsundersökningar hade chans att vinna valet. En liten, men den fanns. Att de ville ha bort Orbán och göra slut på Fidesz maktmonopol stod klart, men i övrigt fanns inte mycket till gemensamt program.
Medan de formulerade detta blev den globala inflationen alltmer kännbar, och Viktor Orbán gjorde sina motdrag: prisregleringar för vissa matvaror och ett tak för bensinpriset, slopad inkomstskatt för barnfamiljer och alla under 25, och så skulle en extra månads pension betalas ut någon månad före valet.
Den 1 februari 2022 reste så premiärministern till Moskva för att träffa Vladimir Putin, en årlig tradition sedan 2010. Han var där på fredsuppdrag, hävdade han, men främst för att säkra gasleveranserna till förmånligt pris – Ryssland står för 80 procent av den ungerska importen. Och det är en viktig fråga i ett land där ingen har elspis och det mesta värms upp med gas.
Ingen skulle kunna säga att Viktor Orbán inte tog hand som ungrarna.
30 mars 2022
Ett par dagar före valet kunde den lilla oberoende nyhetsbyrån Direkt36 berätta att ryska hackare gång på gång under tio års tid tagit sig in i och haft tillgång till utrikesministeriets nätverk.
Historien hade kunnat vara pinsam för regeringen och för utrikesminister Péter Szijjártó, som troligen känt till det under lång tid, men inte gjort något åt det, uppenbarligen inte heller när han några månader tidigare träffade sin ryske kollega Sergej Lavrov och mottog ryska Vänskapsorden, den högsta statliga utmärkelse en utlänning kan få. Men det är bara de oberoende medierna som rapporterar om den här sortens händelser. I Fideszmedierna knappt ett ord, än mindre i public service. Hur som helst skulle det inte ges tillfälle att konfrontera en minister med en skandal av det här slaget.
»Vi släpps inte ens in på regeringens presskonferenser«, berättar Direkt36:s
redaktör András Pethő när jag träffar honom på ett kafé alldeles nära parlamentet, i Budapest samma morgon som de publicerat avslöjandet.
– Ryssland har på många sätt varit lösningen på allt för Orbán. Med ryskt stöd är han inte alls så beroende av EU som han skulle ha varit annars, och inte heller av inhemska oligarker, förklar Pethő.
Under det senaste decenniet har Orbán och Putin träffat en hel rad kontroversiella överenskommelser, till exempel ska ryska Rosatom bygga det nya kärnkraftverk som ska ersätta de uttjänta reaktorerna från 1970-talet, (som för övrigt min morfar var med om att planera).
En del av de skummare ungersk-ryska affärerna och mellanhavandena har grävts fram av två journalister på Direkt36, Szabolcs Panyi och András Szabó – en möjlig anledning till att deras mobiler infekterades med det ökända spionprogrammet Pegasus. Jag frågar Pethő om han trodde att Rysslands krig skulle påverka valutgången, eller för den delen dagens avslöjande som visade på regeringens undfallenhet inför ryssarna.
– Under tolv finns det inget som tytt på att det stora flertalet tycker annat än att affärerna med Ryssland är den rätta vägen att gå. Och när det gäller kriget tycker många dessutom att ryssarna har rätt i sak.
Men kan inte oppositionen dra nytta av det här så här i slutet av valkampanjen, undrar jag.
– Har du sett den senaste opinionsundersökningen?
30–31 mars 2022
Dagens andra nyhetsbomb var att Medián förutspådde storvinst för Fidesz, 64 procent av mandaten, en rätt stor skillnad mot de andra opinionsinstituten. Men det hade det varit fyra år tidigare också, och då hade Medián med stor marginal kommit närmast det slutliga resultatet, så det fanns skäl att ta prognosen på allvar.
Fidesz har sedan den oväntade storsegern 2010 ändrat valsystemet så att det gynnar dem, inte minst gerrymandering. Och det hade vid tidigare val förekommit rykten och beskyllningar om valfusk. Nu hade därför OSSE:s byrå för demokrati organiserat en fullskalig valobservation, och organisationen Unhack Democracy hade fått tjugo tusen volontärer att anmäla sig som rösträknare, två i varenda vallokal.
Utöver det fanns också många som varit kritiska till röstningen från utlandet som tillåtits sedan 2014: Fidesz får 95 procents stöd av etniska ungrare i grannländerna, främst Rumänien och Serbien.
Dagen därpå kom också nyheter från Rumänien, där man hittat ifyllda poströster, samtliga till förmån för oppositionsalliansen, dumpade och brända på en soptipp utanför staden Târgu Mureș. Inom någon timme hävdade public service-mediernas portal Hirado.hu att det hela rörde sig om fake news iscensatt av en journalist som beskylldes för att vara vänsteraktivist.
Public service har slutat låtsas vara opartiska utan är helt och hållet vinklade i Orbánregimens favör. Inte en kritisk fråga ställs om regeringens politik, medan oppositionen ständigt kritiseras utan att någonsin själv få komma till tals.
Fast inför valet hade alla partier rätt enligt lag att presentera sitt budskap i direktsänd tv. Men knappast på bästa sändningstid: en onsdagsmorgon kl 9 fick Péter Márki-Zay sina fem minuter, enda gången han fick uttala sig i statstelevionen sedan han valdes till oppositionens premiärministerkandidat. Och precis före och efter honom sändes en repris av Viktor Orbáns femton minuter långa tal från den nationella högtiden dagen före, ett tal som gick i repris nio gånger på ett dygn.
2 april 2022
Besökare i Budapest ser massvis med unga människor med näsan i sina mobiler eller laptops. Många följer oberoende medier som de nyare Telex och 444 eller etablerade tidningar som Magyar Narancs och HVG som funnits i årtionden. Eller så ser de på youtubekanalen Partizán, som på fem år gått från att vara aktivisten Márton Gulyás enmansprojekt till att producera en daglig talkshow om politik och aktualiteter.
Utanför huvudstaden, utanför mer intellektuella kretsar, bland de äldre, bland dem som inte har bredband eller obegränsad mobilsurf, där är det tv och radio som gäller, främst public service som kontrolleras av staten. Med andra ord av Fidesz, som dock har mer inflytande över medierna än så. Hösten 2018 »donerade« ett antal oligarker sina medieimperier till det nybildade KESMA (Centraleuropeiska press- och mediestiftelsen), som i dag kontrollerar hundratals olika medier, tv- och radiokanaler, portaler, dags-, vecko- och gratistidningar. Somliga anser att Fidesz kontrollerar 80 procent av den ungerska mediemarknaden.
Men flera privatägda medier visar också tydligt sitt stöd för den sittande regeringen. Som TV2, som under veckan före valet visade en film i vilken tio programledare alla förklarade att de tänkte rösta på Viktor Orbán, om det nu var för fredens skull, ekonomins, familjevärdenas. Att kanalen hade fått böter för partiskhet fyra år tidigare var uppenbarligen inget hinder.
Flera gånger har det läckt ut inspelningar eller kommit vittnesmål om hur arbetet på redaktionerna är styrt av politiska hänsyn, både inom privata och statligt ägda medier. Zsuzsanna Wirth på Direkt36 publicerade i början av mars mejl till statliga nyhetsbyrån MTI som kom direkt från statsministerns kansli.
Så helt oförberedd var jag inte när statstelevisionen dagen före valet rapporterade om den demonstration som hölls till stöd för Ukraina. Jag var där. Arrangörerna hade hoppats på stora folkmassor att döma av det område som spärrats av. Tyvärr regnade det, och det var nästan pinsamt dålig uppslutning, men det hela var ändå proffsigt ordnat. Budskapet var: hjälp de ukrainska flyktingarna, stöd det ukrainska folket, fördöm aggressionen. »Stop Putin, stop war.« En del av manifestationen bestod av Ukrainska mödrarnas marsch, ett åttiotal kvinnor med vad som skulle föreställa blodfläckade bylten med barn. Med försiktiga röster skanderade de »close the sky«, en uppmaning att sätta in flyg för att stoppa ryska attacker från luften.
När public services nyhetskanal M1 rapporterade om detta talade man inte om detta som ett stöd för Ukraina eller för fred, utan tvärtom, rubriken på skärmen löd: »Demonstration för krig«. Vilket också var regeringens kommentar: »Arrangörerna vill dra in Ungern i kriget.«
3 april 2022
Natten till valdagen snöar det. Om man nu vill läsa in symbolik i väder, säger det en hel del att oppositionen höll sin valvaka på en skridskobana i Budapests stadspark. Isen var visserligen borta sedan någon vecka, men det var mörkt och det blåste och temperaturen låg runt noll – nästan tjugo grader kallare än bara några dagar tidigare.
Så fort resultaten började rapporteras in stod det klart att Fidesz skulle vinna, och det med fler röster än någon hade trott, och det skulle ge fler mandat än de någonsin haft.
Alliansen vann valkretsarna i Budapest och två mandat till. Men på det hela taget var valet en katastrof för de som hade velat stoppa Orbán, och det dröjde bara någon timme innan de olika allianspartierna började kritisera varandra. Att de alla hade velat få bort Orbán hade inte räckt. Oppositionens budskap hade inte heller blivit tydligare av att Márki-Zay – som på många sätt liknade sin motståndare, konservativ, kristen, sjubarnsfar – hade trumfat igenom att man skulle behålla prisregleringarna och flyktingpolitiken. Planen att reformera statsförvaltningen och förslaget att lägga sjukvård och skola i olika ministerier hade inte räckt för att mobilisera väljarna.
Fidesz å sin sida hade kunnat luta sig på att många faktiskt fått det bättre de senaste åren. I somliga romska byar i framför allt nordöstra Ungern har partiet numera ett nästan hundraprocentigt stöd (även utan valfusk och röstköp) genom sin aktiva politik som gett jobb åt folk som kanske aldrig haft ett riktigt arbete tidigare, och de oroligheter och rasistiska fackeltåg av uniformerade medborgargarden som det rapporterades om för ett tiotal år sedan förekommer knappt längre.
Så för många framstår Orbán och hans parti som garanten för lugn, stabilitet och relativt välstånd. Och fred. Att ett tredje parti nådde över femprocentsspärren, Mi Hazánk (Vårt Fosterland) som bröt sig ur Jobbiks gamla högerflank, uppfattades inte så mycket som en bekräftelse på den starka högervinden, utan målade i stället upp en bild av att Fidesz står för den trygga,
förnuftiga medelvägen, oavsett vad de för för politik. I alla fall så länge folk inte behöver frysa och kan ställa varm mat på bordet, även om gasen råkar vara rysk.
Och ingen vill väl ha krig heller?
4 april – 18 maj 2022
Utan att jag förde det på tal nämnde flera personer jag träffade dagarna efter valet att de allvarligt funderade på att lämna landet. Någon hade vuxit upp i Tyskland och hans ungerska föräldrar bodde kvar där, en annan kunde nog hitta plats på annat håll i världen via jobbet, en god vän till mig talade om att söka asyl i Sverige.
Men de som lämnar Ungern gör fel, det finns inget bättre ställe på jorden, sa Orbán på en presskonferens ett par dagar efter valet.
Då hade jag själv redan åkt hem till Sverige, men har fortsatt följa utvecklingen dagligen:
• Två dagar efter valet bekräftar den statistiska centralbyrån uppgifter i pressen att Ungern betalar gängse världsmarknadspris för gasen från Ryssland. Putin påstod i februari att de skulle få 80 procents rabatt.
• Mediemyndigheten meddelar att ungersk public service rapporterat sakligt och neutralt om kriget i Ukraina.
• Ukraina måste sluta förolämpa Ungern och lägga sig i våra inre angelägenheter, säger utrikesminister Szijjártó.
• I en stor undersökning utförd av ett tjeckiskt opinionsinstitut svarar bara 30 procent av ungrarna att medierna är fria, bland Fideszväljarna anser 58 procent att de är det.
• Vi är de enda i hela Europa som förespråkar fred, hävdar Mária Schmidt i en lång intervju i Index, tidigare oberoende nyhetsportal som numera styrs hårt. Schmidt har kallats »chefsideolog för Fidesz kontroversiella historiesyn«.
• Sekreteraren i Ukrainas nationella säkerhetsråd hävdar att Orbán kände till Rysslands anfall i förväg och att Putin erbjudit Ungern att ta över Transkarpatien, den västligaste ukrainska regionen, där det bor drygt 100 000 ungersktalande. Regionen tillhörde Ungern fram till 1920.
• Samma dag meddelar påven Franciscus I att Orbán vid sitt besök i början av april sa att Putin har en plan för att kriget ska vara slut i tid till den 9 maj, den så kallade Segerdagen, som Ryssland numera firar med militärparader.
• Europakommissionens Eurobarometer den 5 maj visar att ungrarna har minst sympati för ukrainarna (34 procent mot Sveriges 79, mest i EU), är minst benägna att se ukrainare som en del av Europa (16 procent mot Sverige 55, mest i EU).
• En undersökning av Medián visar att Fideszväljare tycker att Zelenskyj och NATO har något större ansvar för kriget i Ukraina än Putin. Oppositionens väljare anser nästan alla att Putin är ansvarig för kriget, men lägger viss skuld också på Orbáns utrikespolitik.
• En fjärdedel av ungrarna anser att Ryssland egentligen försvarar sig genom sitt angrepp på Ukraina.
• Flera opinionsundersökningar visar att stödet för Fidesz har ökat efter valet. Och det nya extremhögerpartiet Vårt Fosterland är större än något av de sex partier som ingick i oppositionsalliansen.
• Orbán presenterar sin nya regering. Ny försvarsminister blir Kristóf Szalay-Bobrovniczky, som bland annat äger 50 procent av Transmashholding Hungary som främst sysslar med lok och järnvägsvagnar. Moderföretaget Transmashholding har sitt högkvarter i Moskva.
• Amerikanska konservativa republikaner håller 19–20 maj för första gången sin CPAC-konferens utanför USA, i Budapest. Bland talarna finns ungerska ministrar och europeiska konservativa profiler, och via länk medverkar bland andra Nigel Farage, Tucker Carlson och själve Donald Trump, som kallar Orbán »en stor ledare, en riktig gentleman […] en bra karl som har gjort ett fantastiskt jobb för sitt land«.
Peter Karlsson har en livslång relation till Ungern, men har följt händelseutvecklingen särskilt nära de sista tio, femton åren. Under åren 2011–2015 var han sekreterare i Svenska PEN och blev i våras åter invald i styrelsen. Till vardags har han sedan 2000 varit redaktör och förläggare på Norstedts.
