• Föreningen Ordfront
  • MR-dagarna
  • Demokratiakademin
  • Ordfront Förlag

Ordfront magasin

  • Reportage
  • Kultur
  • Åsikt
  • Ordfront digitalt
  • Bli medlem
  • Bli prenumerant
  • Kontakta oss
  • Bli medlem

Välkommen till Tö-land

Publicerad 27 oktober, 2022

Island ger klimatkrisen ett ansikte. Ett ansikte som smälter. Clara Wanders har besökt en nordisk granne som mobiliserar mot ett mycket påtagligt globalt hot.

Få islänningar tvivlar på klimatförändringarna. Naturen har varit deras bundsförvant – försett dem med fiske, fossilfri energi, färskvatten och värme från jordens inre. Men islänningarna är också vana vid naturens hårda sida. Köld, stormar, vulkanutbrott och jordskalv har tvingat människor här att leva anpassat till stora och nyckfulla naturkrafter. Men nu drabbas Island av något helt nytt, och större. Konceptet >klimatförändringar< går bortom naturkatastrofer som vi känt dem hittills.

Under en vecka reste jag runt på Island och såg hur naturen påverkas. Jag fick också lära mig mer om landets ofta skarpsinnigt byggda infrastruktur för energi och utsläpp. Det är, som så ofta i klimatförändringarnas globala orättvisa: de länder som släpper ut väldigt lite drabbas hårt av andras utsläpp. Överallt på ön har saker förändrats med klimatet, i stort som smått. En skidanläggning som kan hålla öppet färre dagar för varje år; fåglar och fiskar som svälter. Det mest storslaget tragiska och synliga symtomet: Islands glaciärer som bokstavligen rinner iväg.

I Reykjavik träffade jag författaren, poeten och samhällsdebattören Andri Snær Magnason. Med sin senaste bok Om tiden och vattnet: en berättelse om vår framtid vill han göra oss redo för en nästan obegriplig omvälvning. 

Han berättade att forskare förutspår att planetens alla vattendrag kommer att vara ur balans inom hundra år. Hav, sjöar, floder. Och glaciärer. På Island och Grönland, i Norge, Alperna, Anderna, Himalaya krymper de undan. På många håll i världen är färskvattenkriser med oöverblickbara konsekvenser inte en fråga om om, utan när.

Alla Islands 300 glaciärer smälter. Jättar som legat här sedan istiden. En tiondel av glaciärytan har försvunnit bara under min relativt korta levnad. Och när en glaciär är bortsmält är den ju bara ett berg. Den första isländska som förlorade sin glaciär-status var Okjökull. Det var 2014. Sedan dess har 55 andra lagts till på listan. 

Jag såg glaciärdöden med egna ögon vid Sólheimajökull. En snabbt smältande knäckt isjätte som ser ut att hamna på listan över före detta glaciärer inom några decennier. Vid dess fot finns en för varje år tilltagande lagun av smältvatten. Glaciären svettas, droppar. I sjön flyter mesiga isblock, en aning om något som en gång i tiden var en del av något stort och mäktigt kan numera rymmas på ett personbilssläp. Lava-askan som pudrar Sólheimajökull ser ut som Stockholmstrottoarslask under mina fötter. En av mina reskamrater beskriver synen som en ledsen elefant. 

Den globala glaciärsmältningen är både en effekt av klimatkrisen, och påskyndar den ytterligare. Avrinning av smältvattnet kommer att få en enorm global påverkan. Havsnivåerna kommer att höjas, länder översvämmas och floder torka ut. Vi kan redan se effekterna. Till exempel då stora delar av Pakistan låg under vatten i veckor. I framtiden kan låglänta områden som Bangladesh, Nederländerna, Egypten och Florida komma att bli helt obeboeliga.

Fler, ännu okända, konsekvenser kan vi räkna med – exakt vilka vet vi bara inte än. Som att det vi kan förutspå av den globala uppvärmningen inte är illa nog?

Och vad gör vi för motstånd? Under Sólheimajökull finns vulkanen Eyjafjallajökull, som med ett utbrott 2010 stängde ner en stor del av flygtrafiken över Europa under ett par veckor. Det fick ner utsläppen mer än det mesta vi gjorde medvetet det året. På något vis är det ändå ganska mäktigt att ett lokalt naturfenomen kan ha en sådan verkan,  en liten känsla av att den slog tillbaka. Men naturliga nycker är förstås inget vi kan räkna med ska rädda oss. (Not: vulkanutbrott släpper naturligtvis också ut koldioxid, men människans utsläpp motsvarar 666 vulkaner).

Det vi borde veta vid det här laget är att naturen är föränderlig. Och vi håller på att förändra den. Till någonting vi inte kan leva i. Det är maktskifte vars ansvar vi måste ta på oss, och det snabbt. För vi står inför något oerhört.

Hotet är större än språket, sa Andri Snær Magnason när jag träffade honom. Han menar att begreppet >klimatförändringar< inte räcker för att omfatta allt som händer. Dessutom gäspar folk när man nämner ordet. Och för det kan man inte klandra någon allt för mycket, det mesta vi pratar om när det kommer till klimatet är datum bortom våra synfält och siffror som inte har någon konkret mening för de flesta av oss.

Men att blicka ut över en döende glaciär är att se klimatkrisen i ögonen. Där framgår magnituden av det som pågår, men också trögheten i de globala systemen. Att katastrofen som håller på att ske går snabbare än vår förmåga att agera på den. Det värsta har inte ens börjat. Vi borde gjort mycket mer för länge sedan, och varje dag vi inte tar klimatkrisen på allvar och minskar utsläppen, kommer den att bli värre.

Clara Wanders

 

I korthet

14 februari, 2024

Visitationszoners effektivitet tveksam

Nyttan med visitationszoner väger inte upp mot riskerna för kränkningar av mänskliga rättigheter och kan stjälpa … .

21 juli, 2023

Mer Ordfront? Lyssna på podden

Vet du att vi sedan hösten 2022 gör podden SAMTALET, där gäster kända från media (Ordfront magasin) och för sin … .

7 juli, 2023

Mer kollektivtrafik och närodling i söderforterna!

Stockholmarna är redan duktiga på klimatsparande åtgärder, konstaterar norrlandsgrävjournalisten Arne Müller efter en … .

3 juli, 2023

Nytt Ordfront magasin – elegant och digitalt

Vill du ha med dig Ordfront magasin på en resa men orkar inte bära på massa papper? Då har vi goda nyheter! Tidningen … .

30 juni, 2023

Breaking social: så vanstyrs världen, och vad vi kan göra åt det

Fredrik Gertten har en ny film ute. Efter Bananas och Push tar nu Breaking Social ett globalt grepp för att berätta om … .

Fler nyheter

Tycker du om det du läser?

Bli medlem i föreningen Ordfront och få Ordfront Magasin hem i brevlådan!

Som medlem i föreningen skapar du förutsättningar för föreningens påverkans- och informationsarbete kring mänskliga rättigheter och demokrati.


Bli medlem

Annonser

Ordfront magasin 2025
i pappersform hos medlem
Nr 1 25 februari
Nr 2 30 april
Nr 3 19 juni
Nr 4 18 september
Nr 5 19 november
https://youtu.be/X-q1kNo3GSM
https://www.youtube.com/watch?v=bpzZR0e9CjI
https://youtu.be/QS3XiflccFc?t=122
https://www.youtube.com/watch?v=z6l7nVrc1x4
https://www.youtube.com/watch?v=YN0kIrTmRqw
https://www.youtube.com/watch?v=gIiiu25AJDk
https://www.youtube.com/watch?v=eeUNpeJo--Y
https://www.youtube.com/watch?v=5E3xHk6dttc

Det här är Ordfront magasins sida på nätet. Artiklar ur papperstidningen, kommentarer från redaktionen och nyheter om magasinet och Ordfront. Redaktionen ansvarar för allt innehåll på sidan.

Ordfront magasin är en samhälls- och kulturdebatterande tidskrift som är störst i Sverige i sitt slag. Den utkommer med fem nummer per år.

På www.ordfront.se kan du bli medlem och därmed prenumerant. Tidningen ägs av medlemsföreningen Ordfront. Läs mer om föreningen och dess verksamhet på www.ordfront.se

Postadress
Box 63 09
102 35 Stockholm

Besöksadress
Föreningen Ordfront
Karlbergsvägen 66 A
113 35 Stockholm

Redaktionen
Tel: 08-121 500 53
redaktionen@ordfront.se

Ansvarig utgivare
Anna Wigenmark

Ägare
Föreningen Ordfront

Medlemsservice
Email: medlem@ordfront.se

Allmänna frågor
Har du allmänna frågor angående Föreningen Ordfront eller Ordfront magasin.
info@ordfront.se

Tel: 08- 12 15 00 51

Vi besvarar inte frågor gällande Ordfront Förlag. Eftersom vi är ett litet kansli kan vårt svar ibland dröja något.