Under måndagskvällen hölls årets Augustgala i Konserthuset. Pris delades ut och tacktal framfördes – till präster och nunnor, mamma och mormor, till tonårsförvirring och tålamodet.
Att hålla galan under en vardagskväll i november är ett klokt drag. Utanför kristallkronor, orkestermusik och champagne är trottoarerna blaskiga av svart snö och mörkret faller redan innan klockan 15. Och att stå i kön in till Konserthuset bakom influencer-barnmorskan Asabea Britton i en lång, vit paljettklänning sätter en prägeln för kvällen. Åtminstone för mig. I en video på Instagram frågar Asabea sin man Amat Levin, nominerad till årets fackbok för sin Svart Historia, om han är redo för galan. >Jag är inte så sugen men jag ska försöka att tända till< säger han på trappan framför den ljusblå fasaden.
Och på andra sidan portarna är stämningen sannerligen tilltänd. Mingelsorl och livemusik. Och strax innan 17 ringer klockan som säger att det är dags för gästerna att ta plats i publiken.
Med humor och stor entusiasm inleder skådespelaren Sissela Kyle kvällens Augustgala, som i år hålls för den 34e gången. På plats finns nominerade, deras familj och vänner, förläggare och press. Men också såklart läsare.
Augustpriset delas ut i tre kategorier: Årets fackbok, Årets barnbok och Årets skönlitterära bok. Också Lilla Augustpriset delas ut under kvällen, med vilket en ung författare mellan 16-20 år tilldelas en vinstsumma på 15 000 kronor. I år blir det 19-åriga Ali Alonzo som får gå hem med priset. Den vinnande novellen heter Döden i Rom.
– Det är väldigt, väldigt kul! Det är ju alltid kul med pengar också, säger Ali Alonzo som i sitt tal dels tackar den katolska kyrkan Eugenia, dess präster och de nunnor som gav honom vin under processen med novellen. Jag vill läsa.
På scen under kvällen står också artisten Jonathan Johansson med band. Mellan prisutdelningarna spelar de bland annat låtar från musikerns senaste album Om Vi Får Leva.
– Vad bra ni är. Ni ser också väldigt bra ut! Som äkta musiker, påpekar Sissela Kyle efter kvällens första låt Dåligt år.
Galan fortsätter med att Årets fackbok ska utses. Det blir inte Amat Levins Svart Historia som vinner – trots att den av Pierre Schori (diplomat, FN-sändebud och politiker) under kvällen beskrivs som ett viktigt bidrag till den svenska historieskrivningen. Vinnaren blir istället Nina van den Brinks Jag har torkat nog många golv – en biografi om städerskan och författaren Maja Ekelöf.
– Jag ville påminna och visa tro på den här realistiska människan som nästan är försvunnen idag. Jag vill tacka min mamma och mormor som bidragit till den här boken med sina städberättelser och som skulle ha älskat att vara med om det här, säger en tagen Nina van den Brink när hon kliver upp på scen och tar emot både statyett, en stor bukett blommor och vinstsumman på 100 000 kronor.
Fotografen och konstnären Arvida Byström berättar sedan om sina intryck av Årets barnbok Vi ska ju bara cykla förbi.
– När jag var tonåring hade jag och min bästa kompis massor med regler. Man fick till exempel inte ha färgat år efter att man var 21 och när man var 25, då tar livet slut. Idag är jag 31, jag har fortfarande färgat hår och som tur är lever jag fortfarande. Ellen Strömberg fångar hur det är att vara 15 på ett vacker och relaterbart sätt. Hur det är att försöka bestämma hur livet ska vara innan det ens har börjat, säger Arvida Byström. Hennes långa hår är färgat lila.
Finlandssvenske Ellen Strömberg tar emot priset:
– Jag säger som min man sa nyss, det var det jävligaste. Jag fick hem de andra nominerades böcker i förra veckan och har tänkt att det är större chans att jag vinner ett maratonlopp än det här. Och jag är ingen marathonlöpare. Publiken skrattar och applåderar.
Under kvällen delas även ett hederspris ut till Bokmässans grundare Bertil Falck. I en film och på scen berättar han om logistiken bakom det stora evenemanget, om vin på Park och om den förkylning som alltid slår till på måndagen efter att Bokmässan hållits. Men han pratar också om den skepsis som fanns bland förlag och förläggare, och om hur det gick från en mässa för bibliotekarier, till Sveriges största litterära evenemang. Ambitionerna var aldrig låga, berättar han på grov göteborgska.
– Tanken var den att när författarna kom hem från Bokmässan och de var lite äldre, som jag, skulle de kunna sitta med filten över knät och med en tår i ögat och berätta för sina barn, att once upon a time då var jag på Bokmässan i Göteborg, berättar Bertil Falck. Av publiken får han stående ovationer.
Också Sissela Kyle pratar om tillställningen, som den tid på året då författare kan koppla av och festa loss. Något som behövs i en vardag av disciplin och självgranskning. Men tålamod lönar sig. Det visar sig också under prisutdelningen av Årets skönlitterära bok.
Att gissa vinnaren har varit svårt, men när det står klart att det är Ia Genbergs Detaljerna som tar hem priset känns det självklart. Applåderna är högljudda och prisutdelaren Aida Chehrehgosha (konstnär och fotograf) presenterar boken med ett tal som innehåller fem >tack< och ett >jag älskar dig så jävla mycket< till författaren.
Ia Genberg tackar Aida Chehrehgosha för en fin presentation.
–Jag har ändå känt, när jag varit ute och pratat med läsare och andra författare, att det finns ett ny sorts strävan att göra rätt. Och jag tror på litteratur på riktigt. Att det är någon sorts underjordisk verksamhet man ska syssla med. Och hur viktigt det är att vara noggrann och uppmärksam, även när världen inte verkar gå mot rätt håll. Även undergångar har en färg som behöver beskrivas och gestaltas, säger hon.
Författaren passar också på att uppmärksamma både sina gamla svenskalärare och sin förläggare Anton.
– Jag kan verkligen rekommendera honom! Han är superbra på att läsa, han kan många fåglar och han har ett tålamod som sträcker sig veckor efter deadline. Fast man fattar att han egentligen bara vill skrika. Så det har varit verksamt för mig, som egentligen varit ganska trögflytande.
Så avslutar sen Sissela Kyle galan med en tacksamhet över att få samlas igen, och försvinner bort med orden:
– Jag har precis börjat läsa om Kerstin Ekmans trilogi Vargskinnet igen, så jag går nu.
Clara Wanders
