Ökningen i skjutvapenvåldsbrott i Sverige kan inte kopplas till invandringen. Det var ett av de centrala budskapen när forskningsantologin Det svenska tillståndet presenterades torsdag 5 maj vid ett seminarium på Institutet för framtidsforskning.
Den rikskände professorn i kriminologi Jerzy Sarnecki och sociologen, kriminologen och polisen Amir Rostami är redaktörer för den 22 namn tunga antologin, som de presenterar inför en fullsatt sal på Institutet för Framtidsstudier på Kungsholmen i Stockholm:
– »Det svenska tillståndet« är ett etablerat begrepp, inleder Jerzy Sarnecki. Han syftar på de många mediala rubrikerna och politiska utspelen, och summerar vad frasen syftar att beskriva:
– Ett kaosartat tillstånd med koppling till invandringen.
För att gå bortom braskande rubriker och Donald Trumps ”What happened in Sweden last night” har man gått till forskningen för att fråga vad som är verkligheten bakom uttrycket. Har de lyckats beskriva hela ämnet? Nej, det finns alltid mer att berätta, säger Sarnecki, som ändå preciserar vad som åsyftas:
– Det »det svenska tillståndet« handlar oftast om gängvåldet.
Vilket Jerzy Sarnecki vill understryka att han finner helt oacceptabelt. Men att det trots det kan bli lite väl mycket tunnelseende just på detta problem i dagsdebatten. Politiker och media koncentrerar sig på de 45-47 morden med skjutvapen som är kopplade till gängvåld. Men nästan ingen pratar om de 900 människor som dör i överdoser av narkotika varje år.
Brottsligt våld är historiskt sett intimt kopplat till alkoholkonsumtion i Sverige. Men det är inte fallet med uppgången de senaste åren. Några saker vi kan se med uppsvinget av skjutvapenvåld är att det sker, och fortsätter trots ökade straffsatser och ökade medel till polisen. Slutsatsen är:
– Det räcker inte med polisiära insatser.
Det är till och med så att när polisen tar fast många ledande gängmedlemmar och fängslar dem så ökar våldet – när en ny generation ska etablera sig.
– Vi måste stoppa återväxten, slår Sarnecky fast. Integration är nyckeln.
Det har talats och skrivits mycket om koppling till utländsk bakgrund och invandring till gängvåld. Forskningen visar att det är 4 gånger så vanligt med utländsk bakgrund bland misstänkta för dödligt våld.
– Däremot kan vi inte säga att invandring leder till att dödligt våld ökar, säger Sarnecky. Det finns andra faktorer där vi kan se ett samband, som befolkningstäthet i ett visst område, till exempel.
En anledning till att forskarna kan hävda detta, är att statistiken för våldsbrott är sig lik över många länder i OECD, kurvorna följer varandra – även i länder med helt olika stor invandring. Ökningar och minskningar sker synkront i nio länder.
Det vi kan se är att Finland ligger högre än alla andra i alla kategorier, men det har andra anledningar, och att Sverige har stuckit iväg gällande skjutvapenvåld de senaste 10 åren. Där har vi dock en parallell till USA. Men för 20 år sedan var det typiska mordet två fyllon i en knivfajt, detta har minskat medan skjutningarna har ökat. Sammanfattningvis visar inte forskningen på någon kraftig ökning av brottsligheten i Sverige. Våldsbrott som helhet minskar något även om skjutvapenvåldet ökat. Stölder minskar, medan narkotikabrott ökar.
Att hävda att Sverige är i kaos på grund av en kraftigt ökad brottslighet som orsakats av invandring stöds helt enkelt inte av forskningen.
När det kommer till det sexuella våldet i Sverige berömmer Jerzy Sarnecki pedagogiken i Stina Holmbergs kapitel i antologin Det svenska tillståndet: Sverige leder anmälningarna internationellt för att vi har fler handlingar som klassas som våldtäkt. Det framgår också att det är våldtäkter inomhus som ökat, så kallade överfallsvåldtäkter utomhus har inte ökat.
Forskarna talar också om brottsvinster, brottslighetens ekonomi. Bedrägerier i Sverige, som har mycket låg uppklaringsprocent, drar in 2 miljarder per år. Bedrägerier mot välfärdstjänster uppskattas ligga på 13 miljarder kronor, medan svarta inkomster i företagssfären, skattefusk och liknande, uppgår till hela 90 miljarder kronor. I jämförelse tros narkotikahandeln dra in 2 miljarder kronor.
Inom extremistbrottsligheten sticker en ökning ut: så kallade konfliktresenärer ökade från cirka 20 personer 2009 till 300 resenärer 2019. Det har handlat om folk som åkt ner för att slåss med IS, men även de som försvarat Rojava, och en del till Ukraina 2014.
Slutligen talar Sarnecki och Rostami om att många av de skjutvapen som används av gäng i Sverige kommer från Balkan, där de blivit över från krigen på 90-talet. Vad kriget i Ukraina, de många konfliktresenärerna dit, och det vapenöverskott som troligen kommer uppstå när det kriget är över kommer att innebära för Sverige får vi se, men forskarna menar att det är något man bör hålla ett vakande öga på.
Johan Berggren
Tycker du om vad du läser? Journalistik är inte gratis.
Stöd oss och bli medlem i Ordfront
