I riksdagsvalet vann högerblocket knappt. I skolvalet, som hölls samtidigt, blev majoriteten för högern större. Moderaterna fick 27,2 procent och blev största parti, SD blev tvåa med 20,78%. Varför lutar skolungom åt höger? Många tror att elevernas val påverkats av högerpartiernas dominans på sociala medier, där inte minst Sverigedemokraterna storsatsat. Clara Wanders diskuterar saken med tre gymnasieelever från Falun.
»Allt vanligare att igelkottar och andra smådjur blir attackerade och misshandlade i invandrartäta områden.«
Ungsvensken tittar in i kameran med en allvarlig blick och berättar om övergrepp på djur i socialt utsatta områden. Kommentarsfältet är fullt av inlägg som “GUD VAD HEMSKT”, “Rip kottarna” och “rösta rätt”. Men här finns också källkritiska kommentarer, och frågor om varför hon pratar om igelkottar som något politiskt.
På mediet TikTok kan politiker och företrädare för partierna rikta sig direkt till sina unga åhörare. En inofficiell och avslappnad miljö, där tittarna också kan ställa sina frågor och få svar från personen de riktats till. Filmklippen sprids som en löpeld, genom delning och algoritmer.
– På TikTok fungerar det inte att sitta och förklara politik i långa filmer. Istället klipps saker ur sin kontext och statistik kan bli missvisande. Och jag tror tyvärr inte att folk i min ålder är så pass källkritiska. Då blir det ganska farligt, säger gymnasiestudenten Joel Grimborg från Falun.
Enligt Medieakademins färska kartläggning “Maktbarometern” är Sverigedemokraterna det största partiet på sociala medier. Framför allt syns SD mest av alla på Facebook. Högerpartierna dominerar alla plattformar, utom Instagram där vänstersidan är större. Samtidigt visar valresultatet, både i riksdagsvalet och skolvalet, att de yngre väljarna tenderar att rösta blått.
Joel Grimborg, 17, Elsa Bransell, 18 och Dauud Faysal, 19 går tredje året på det samhällsvetenskapliga programmet på Kristinegymnasiet i Falun. Alla håller de med om högerpartierna dominerat sociala medier under valrörelsen, och säger att det har varit ett “TikTok-val”.
– Jag har absolut sett mycket politik på sociala medier. Främst på TikTok och på Instagram. TikTok är mer åt höger, där syns framför allt SD. På Instagram är det mer åt vänster, menar Dauud.
De andra håller med.
– På Instagram är det också lätt att hamna i en filterbubbla och få upp det man själv håller med om. På TikTok har jag mest sett de tre största partierna, eller profiler från deras ungdomsförbund SSU, SDU och MUF, säger Joel.
Men kan det finnas ett samband mellan vilka partier som dominerat sociala medier, och vilka som blev störst i skolvalet?
Det tror de tre ungdomarna. Alla ser sig själva som politiskt insatta, och redan innan skolvalet hade de bestämt sig för vilket parti som skulle få deras röst. Elsa poängterar att värderingar och sakpolitiska frågor är viktiga – oavsett vad man läser för utbildning och hur gammal man är. Men hon säger också att det är svårt att söka information om partierna själv, om man inte redan har intresse för det. Och där blir de sociala medierna extra viktiga.
– Jag tror att de flesta unga tar del av politik på TikTok. Där finns information som är lätt att förstå när man inte är insatt från början. Det är inte särskilt sakligt, utan blir mer en kul grej, säger Elsa.
Men det finns en fara med det osakliga, menar ungdomarna.
– Under valrörelsen har speciellt högerpartierna haft en populistisk retorik, och TikTok har ett format som håller det kort. Så det passar bra, men blir lätt missvisande. Jag tycker att en politisk debatt kräver att företrädare från partierna får plats att förklara sina budskap, säger Joel som själv är politiskt engagerad och medlem i ett parti sedan några år tillbaka.
Han påpekar att MDU och SSU nästan övervägande publicerat officiella inlägg på TikTok, där man ser att klippen kommer direkt från ungdomsförbundens sidor. Samtidigt upplever Joel att Sverigedemokraternas representanter inte varit fullt så organiserade på plattformen – att politiken i filmerna förmedlas av en person, snarare än partiet.
När jag söker Sverigedemokraternas pressavdelning för en kommentar i frågan berättar de att kommunikatörerna för tillfället är på semester. Jag får dock veta att SD som parti inte har något officiellt konto på TikTok. »SD-inlägg« delas där från privata konton. Profilerna drivs ofta av unga personer – som i flera fall är anställda på partiets kommunikationsavdelning. »TikTok är ju riktat till en lite yngre målgrupp, så då tolkar jag det som att profilerna fixar det själva«, säger presskontakten, som helst inte vill uppge sitt namn, i telefon.
De tre gymnasieeleverna från Falun är kritiska till det mer inofficiella politiska innehållet på TikTok.
– I vissa fall blir det då inte så politiskt. Jag har sett videos som typ: »ni som var coola på gymnasiet, rösta på oss i valet«. Sen är det väldigt mycket memes också. Det blir som att man intellektuellt förolämpar unga. Som att de inte förstår annat, säger Joel.
Dauud instämmer och tror att många elever kanske passar på att rösta oseriöst i skolvalet, eller utan kunskap om den politiska bakgrunden till vad de sett på sociala medier:
– Det är egentligen till för att se hur ungdomar röstar och att förbereda människor på det riktiga valet. Men jag tror att det kan behövas ännu mer förberedelse, att man får lära sig vad olika partier står för och vad det får för konsekvenser, säger han.
– Ja, man kan skämta om att vara sosse eller miljöpartist. I skolvalet, som är ett litet forum, är det enklare att glida med. Sen blir det också en markering, man upplever kanske att ens egna frågor inte diskuteras i den utsträckning man vill, tror Joel.
Han, Dauud och Elsa menar alla att unga influeras mycket av vilka sakfrågor de tar del av på TikTok. Effekten blir också att många som röstar i skolvalet inte alltid vet vilka värderingar partierna står för, och vilka lösningar som finns på olika problem.
– Många ungdomar här i Falun röstar på Moderaterna för att partiet vill sänka skatten. Då tänker folk direkt att de ska få högre lön, utan andra konsekvenser, exemplifierar Dauud.
På ungdomarnas skola fick just M flest röster. Men om hela Dalarnas elever fick bestämma skulle SD ta hem vinsten. De blev regionens största parti i skolvalet, med 26,84 procent av rösterna – en ökning med 44 procent från 2018.
Varför tror ni att Sverigedemokraterna har ökat så mycket hos de unga i Dalarna?
– Jag tror att ungdomar är väldigt trendkänsliga. Sen kanske många känner sig marginaliserade. Till exempel märks bränslepriset av väldigt tydligt, särskilt när man bor på landsbygden, säger Joel.
– De flesta verkar inte vara förvånade över resultatet. I Falun är det många som kör epa, som drar mycket bensin. Och det är en fråga som har hörts bland ungdomar här. Många kanske också tänker att det bara är ett skolval, och röstar på det parti de hört mest från på sociala medier, utan att ta reda på mer, lägger Elsa till.
Att ungas partisympati påverkas av sociala medier råder det, enligt ungdomarna, alltså inget tvivel om. Genom att hålla det kort och affektivt kan partierna nå väljargruppen på en ny och helt optimal spelplan – TikTok. Och det tycks framför allt representanter för SD ha listat ut.
Clara Wanders
Tycker du om vad du läser? Journalistik är inte gratis.
Stöd oss och bli medlem i Ordfront
